Leiph Berggren

Texter med lång hållbarhet

Subsidiaritetsprincipen ska inkludera den enskilda individen

Det är motionstider i Folkpartiet. Detta är en av de motioner jag lämnat in. —————————— Förslag till landsmötesbeslut: 1. Landsmötet bör uttala att “Det kommande partiprogrammet ska fastslå att Folkpartiets tolkning och tillämpning av subsidiaritetsprincipen inkluderar den enskilda individen som lägsta beslutsnivå”. Motiverande text: Sedan urminnes tider har makthavare tilldelat sig rätten att styra över […]

Hela artikeln...>

Att samla en splittrad liberal rörelse

Den liberala rörelsen i Sverige är splittrad, och det gör att den tappar i relevans. Väljare vill vara vinnare, men etablerade partier som tycker att de gör ett bra val när de når åtta procent känns inte som vinnare. Det blir en olycklig spiral där liberala väljare inte längre ser någon nytta i att rösta […]

Hela artikeln...>

Min vision av en liberalt formad framtid

Visionen är att skapa ett samhällsklimat där de flesta kan säga: Jag kan, jag får, och framför allt – jag vill. Ledordet är ansvar. Men det får inte vara den negativa formen av ansvar, den som leder tankarna till skuldkänsla och bestraffning. Det är det positiva, att få befogenheter, som ska leda till ansvarskänslan. Ansvar och befogenhet över sitt eget liv.

Hela artikeln...>

Några tidigare dagsedlar


Recent Comments

  • Loading...

Fler texter med lång hållbarhet

Riksantikvarieämbetet kan ha nyckeln till Brommaplanseländet

Riksantikvarieämbetet kan kanske ge Västerortsborna eldunderstöd för att lösa Brommaplansfrågan. Jag hamnade på ett samråd ute på Ekerö om Förbifart Stockholm. I första hand så skulle de olika av- och påfarterna diskuteras, men i sammanhanget var också trafiken på Ekerövägen förbi Drottningholm uppe till debatt, och naturligtvis också Brommaplan. Först lite faktauppgifter. Idag passerar ca […]

Hela artikeln...>

Lidingöbanan + Värtabanan

Jag skrev nyss om det utredningsmandat vi i Fp:s landstingsgrupp givit våra SL-representanter. Jag ska här utveckla mig lite mer om hur jag tycker att Värtabanan bör lyftas upp i debatten: Grunden är min uppfattning om att Stockholms norra innerstad saknar bra öst-västliga förbindelser. Lidingöbanan kommer snart att vara nyrenoverad. Den bör då kopplas ihop […]

Hela artikeln...>

Återlämna åtminstone en smula av makten till folket

Sedan urminnes tider har makthavare tilldelat sig rätten att styra över de individer som bosatt sig inom deras maktsfär. När svärdet inte räckte som argument så hävdade makthavarna sin tillgripna rätt genom att påstå att den var tilldelad från Gud eller någon annan högre makt. Först med den (utmärkta) sociala uppfinningen liberal demokrati så har […]

Hela artikeln...>

Dagsedlar

Liberala lever längre

Via tidningarna/tidskrifterna ExpoNY Daily News och American Journal of Public Health så läser jag en forskningsrapport som styrker tesen att hat förkortar livet – för den som hatar.

Forskningsrapportens avslutande slutsats är omtumlande: En växande mängd forskning tyder på att minskade fördomar kan förbättra hälsan.

Forskare från bland annat Columbia University fann att homofobiska attityder tenderar att leda till 2,5 år kortare livslängd än för de med mer liberal attityd. Särskilt tycks homofobi förknippas med ökad risk för hjärtrelaterade dödsorsaker.

Läs rapporten *här*.

Putin och andra fiender

Krim och Putin visar att vi (återkommer till vilka som är ‘vi’) ligger efter när det gäller att försvara oss och våra värderingar. Putin har effektivt och målmedvetet mobiliserat sin propagandaapparat, och vunnit.

Den vision som Putin presenterar är klassiskt nationalromantisk, en bild om att hela folket ska samlas i en nation – i moderlandet. Väl samlade ‘hemma’ blir allt mycket bättre. Monokulturens lockelse ligger i att när alla är lika blir det mindre friktion och mera trivsel. I detta ligger också en vilja att mota bort sådant som man finner främmande.

Detta är inget nytt. Det är själva grunden i idén om en nationalstat, och de flesta av Europas länder byggdes på den grunden under 1800-talet.

Det Putin och de andra sovjetnostalgikerna i Rysslands ledning har lyckats med är att få denna vision att verka mer attraktiv än det liv som vi inom EU lever. Putin har fått en tillräckligt stor del av de rysktalande i Abchazien, Transnistrien, och på Krim att bli femtekolonnare. Tragiskt.

Vi som tror mer på stärkta individer än starka nationalstater, mer på mångfald än monokulturer och mer på liberal demokrati än arrestokrati måste faktiskt också mobilisera.

På hemmaplan bör vi återskapa Styrelsen för Psykologiskt Försvar, fast i en modern tappning förstås. Men deras gamla stridsrop ‘fienden ljuger’ håller fortfarande. Alltför ofta låter man sig luras av första bästa googleträff och en stat som satsar på desinformation behärskar förstås sökmotoroptimering.

Det är också viktigt att definiera vem som är fienden. Att varna för ryssen eller något annat folkslag leder bara fel. Nationalistpopulism har lett till katastrofer flera gånger under 1900-talet.

Fiende är alla de som förespråkar despotism, etnicism, monokulturer eller styrda medier. Inte ett folk men högst möjligt dess ledare. Men fienden är också idéer och deras partier. Minns att samma samhälle som Putin bygger för ryssar vill toknationalister bygga även i Sverige för ‘etniska svenskar’.

Vi måste mobilisera tillsammans med våra vänner. Det öppna samhällets förespråkare sammanfaller i allt väsentligt med eu-medlemskapets försvarare i alla länder.

Därför bör även EU mobiliseras i propagandakriget mot fienden. Människor i fungerande liberala demokratier är friskare, lever längre, och får bättre offentlig service än de som har oturen att leva under despoter. Det finns ett orsakssamband och det bör vi berätta om, och propagera för!

 

Fler om detta:

SR P1: Rysslands nya krigföring
SvD: Sverige behöver en strategi mot rysk propaganda
Propagandakriget avgör Ukrainas öde

Relaterat:
Homofober lever kortare

 

SL på fel spår: Zoner

Trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm skriver i SvD den 16 oktober med anledning av debatten om SL:s zoner: “Det är naturligt med en differentierad taxa i större kollektivtrafiksystem som SL:s. Dels för att inte tappa intäkter, dels för att det är orimligt att den som åker två stationer med buss ska betala lika mycket jämfört med den som åker över hela länet med pendeltåg.”

Detta är debattens kärna, fakta och sakargument lyser med sin frånvaro.

Att olika resebehov debiteras differentierat är nog naturligt för de flesta, men att taxan och resonemangen baseras på avstånd eller zoner är inte självklart för den som ser till kostnaderna.

Det som driver kostnaderna i alla logistiksystem är i första hand löner, därefter underhåll och kapitalkostnader. Drivmedel kommer ganska långt ner på listan, och spjälkar man upp den komponenten för kollektivtrafik så ser man att det framförallt är starterna som kostar, inte avståndet.

(Minns att för några år sedan tog strömmen bokstavligen slut för SL:s pendeltåg. De nya tågen accelererade för snabbt från stationerna. Det är starterna som drar.)

Förenklat är det restid och på-, om- och avstigning som kostar.

Det är alltså inte avståndet i sig som är kostnadsdrivande, och därmed faller alla sakargument för avstånds- och zondebitering.

Däremot så är zondebiteringen i sig kostnadsdrivande. Samstämmiga uppgifter från de som hade insyn i SL:s införande av Accesssystemet pekar på zonsystemet som orsak till fördyring och försening.

Det reflexartade fastklamrandet vid zoner är också märkligt när man ser till biljettfloran. Alla SL:s biljetter är i grunden tidsbestämda, 75 minuter, 2 timmar, 1 / 3 / 7 / 30 dygn osv. För en enda biljettyp – den med kortast giltighetstid – har man också zonindelning, alla andra gäller över hela länet.

Wennerholm menar också att intäkterna från zonsystemet är viktiga för den fortsatta utbyggnaden av kollektivtrafiken. I praktiken är det endast tre-kupongsbiljetter som berörs, fyra kuponger (vilket är max) ger två timmars giltighet över hela länet. Det skulle verkligen förvåna om SL:s budget står och faller med denna tredje kupong.

Dessutom så anförs SL:s och andras  zonsystem indirekt som en orsak till att Access-systemet inte klarar att samarbeta över länsgränserna med andra kollektivtrafikbolag.

För mig som gärna och ofta åker kollektivt både inom och utanför Stockholm är det obegripligt att SL (och förvisso andra också) väljer zoner och samarbetssvårigheter framför att skapa enkla och passagerarvänliga system.

SL bör absolut avskaffa sina zoner och uppmana sina kollegor att också göra det.


Mer om kollektivtrafiken, sl och sydtaxan.

Folkpartiets Göran Tegnér håller inte med.