Det har gjorts en utredning kring arbetssökande och diskriminering. Utredningen hävdar att det finns ett systematiskt bortval av jobbsökande med “konstiga” namn, och att ett anonymnt ansökningsförfarande skulle råda bot på detta. Anonymitetsutredaren, Tanja Linderborg, föreslår att

”Offentliga arbetsgivare bör använda avidentifierade jobbansökningar för att minska risken för särbehandling på grund av bland annat etnisk härkomst”.

I en kommentar till en utredning så skriver Svenskt Näringsliv

Anonyma jobbansökningar innebär inte att invandrare får fler jobb…. Avidentifiering och anonymisering gör anställningsförfarandet byråkratiskt och skapar inga nya jobb.

Svenskt Näringsliv har naturligtvis rätt i sin sista mening, där de säger att detta inte skapar några nya jobb. Men de jobb som redan finns kanske kan fördelas mer på meriter som är relevanta för uppdraget, än på härkomst.

Det finns faktiskt fullskaleförsök i Sverige där man har provat detta. I så gott som samtliga fall där en synfoniorkester ska nyanställa så sker provspelningen bakom en skärm. Detta för att det ska vara den musikaliska skickligheten som avgör, och inte idéer om att den-eller-den inte passar in i ett sammanhang. Och eftersom det numer är en jämnare fördelning mellan könen i Sveriges orkestrar, så har det alltså tidigare funnits något glastak som spärrat ut kvinnorna.

På samma sätt så kan en eventuell härkomstdiskriminering bli synlig om offentliga arbetsgivare börjar tillämpa systemet med anonyma ansökningshandlingar. De erfarenheter som då görs kan nog vara nyttiga även för de större företagen i Svenskt Näringsliv.
En oväntad, men önskad, bieffekt skulle bli att även de högsta offentliga posterna skulle tillsättas efter kompetens, och inte efter partibok. Bara det är skäl nog för att omfamna förslaget med de varmaste känslor. Även av Svenskt Näringsliv.