Om bibliotek

I SvD så kunde man den 27 juni och den 28 juni läsa två artiklar om bokläsares nya vanor. Dels en artikel som beskriver kraven på ett nytt hus för Stadsbiblioteket i Stockholm, dels en artikel som beskriver affärsläget för antikvariaten i Stockholm.

Antikvariaten har det motigt i sina butiker, det blir allt färre kunder som strosar omkring och fyndar böcker genom att läsa bokryggarnas titlar. Samtidigt blir det allt fler som handlar äldre verk via näthandel. (Det kan jag själv vidimera – jag köper ofta begagnade böcker. Aldrig via butik, alltid via antikvariat.net.)

Samma trend tycks gälla för biblioteken. Läsesalonger och bokavdelningar är passé. För mig så låter tjänstemännens populärbeskrivning av en ny biblioteksbyggnad som beskrivningen av en cafédel av ett köpcentrum. ”I dag ska bibliotek vara informella byggnader där man lätt slinker in. De ska vara sociala platser med kafé, restaurang och utställningsytor. De ska ha soffor och utsikt genom stora fönster – och de ska stimulera till möten.”

Det duger naturligtvis inte! Skattemedel ska inte gå till att bygga verksamheter som redan finns på en fri marknad. Det inser också författarna till det program som ligger till grund för det politiska beslutet. Man skriver att ”bibliotekens uppgift är att stimulera intresset för lärande och läsning och man erbjuder medier, information och utformar olika stöd för och uppmuntran till individens bildning och utbildning”. ”Det väcker i sin tur utökade och nya behov av kvali?cerad kompetens inom informationssökning och handledning i lärandeprocesser.”

Gott så. Anslagen som idag går till bibliotek ska alltså användas dels för att distribuera nya och äldre böcker till dem som av något skäl inte vill/kan köpa densamma, samt att stimulera till bildning och utbildning.

Men måste detta ske i egna hus. Måste det ens ske i kommunal regi. Bibliotekslagens krav på ett bibliotekshus i varje kommun bygger på en socialdemokratisk idé om att ”allt” måste vara styrt av politiker, och att verksamheter måste manifesteras med egna byggnader.

Man ska inte förringa värdet av ett hus, det fungerar ofta som en naturlig magnet för de som är intresserade av dess verksamheter. Men man måste tillåta sig att ifrågasätta om gamla metoder alltid är de rätta, i en ny tid. Stadbiblioteket i Stockholm administrerar fram 300 böcker per dag ur sina magasin. Nätbokhandeln Adlibris administrerar 3000, på en förmiddag.

På samma sätt som antikvariaten genom modern teknik och samarbete med Posten finner nya billigare sätt för att distribuera begagnade böcker, så borde ett modernt bibliotekssystem kunna göra detsamma. Och arbetet med att sprida bildning och utbildning sköts alldeles utmärkt av studieförbunden, varför ska kommunen konkurrera med dem?

Sverige måste avsocialiseras. Då måste vi också våga tänka i nya banor. Även om det gäller bibliotek.

En reaktion på ”Om bibliotek

Kommentarer inaktiverade.