Bland oss som vill försvara folkbiblioteken med de fria boklånen, finns det ibland tendenser till att fastna i ett försvarande av det befintliga systemet. Diskussionen kan lätt bli krampaktig, den som föreslår förändringar klassas ofta av debattmotsåndare som kulturfientlig. Själv har jag blivit beskylld av kulturchefen (i en annan stad) för att vilja lägga ner biblioteksväsendet, när jag ifrågasatte det kloka i att satsa på dyra bibliotekshus, i stället för att satsa på böcker, personal och tillgänglighet.

Jag vågar dock ett nytt försök:

Det övergripande målet med offentliga anslag till bibliotek, bör vara att främja ett ökat läsande och ökat kvalificerat kunskaps- och informationssökande. Detta bör direkt återspeglas i ersättningssystemet för folkbiblioteken.

I Nacka kommun har man valt en modell, som i deras kulturplan beskrivs enligt följande: ”Avtal kommer att tecknas med varje biblioteksenhet och ersättning kommer att ges utifrån antal besök, antal utlån och öppethållande.” I Nacka finns det numera även privat drivna bibliotek.

Det finns all anledning att tro

• att en bibliotekspeng av det slag som Nacka infört, kommer att stimulera fria entreprenörer att starta privata bibliotek
• att ett ökat antal fria bibliotek kommer att stimulera biblioteksnäringen så att tillgänglighet och lånemöjligheter förbättras
• att konkurrens och utveckling kommer att ge fler boklån och fler kontaktmöjligheter för kvalificerad bibliotekspersonal per satsad skattekrona.

Eftersom det är motionstider i Folkpartiet Stockholms Stad, så har jag yrkat att

Folkpartiet ska verka för att en finansieringsmodell – bibliotekspeng – liknande den i Nacka, införs även i Stockholms Stad.

Andra bloggar om: bibliotek