Jag mail-debatterar med flera fp-riksdagsledamöter. Frågorna om proportionaliteten och de yttre hoten förblir dock obesvarade hela tiden. Även Staffan Danielsson har fått frågorna.
Proportionalitet:
Det nu aktuella lagförslaget ger inte några begränsningar i vad regeringen ska få efterforska. Brottsrekvisitet saknas. Tvärtom – underrättelsetjänsten ska spana efter allt som är till “stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik”. (Det är redan gällande lag.) Det man nu vill införa är den slutgiltiga tekniska lösningen för att koppla in hela svenska folket.
Mitt argument mot det liggande förslaget handlar om rättssäkerhet. Om FRA-förslaget blir lag kommer det inte behövas någon misstanke om brott, eller något godkännande av domstol, för att staten ska börja spana på sina medborgare. Det blir regeringen och dess myndigheter som själva godkänner avlyssningen – inte rättsväsendet. Det går inte att läsa sig till i lagboken om vad som kommer att betraktas som olämpligt, och därför kan vara av intresse för regeringen.
Politiska åsikter får efterfrågas och registreras, om det anses nödvändigt. Det gjorde regeringarna Erlander och Palme för inte så länge sedan, även efter förbudet 1969. Det kan nog komma nya liknande ledare i Sverige.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och den svenska regeringsformen föreskriver bland annat rätten till privatliv, inbegripet skyddad korrespondens. Endast sådana inskränkningar får ske som är rättssäkra, förenliga med den fria åsiktsbildningen och andra grunder i folkstyret, och proportionerliga.
För att den nya FRA-lagen ska anses som proportionerlig så bör man uppnå positiva effekter, som inte redan nås med befintliga lagar.
Kära riksdagsledamot: Vilka positiva effekter väntar ni (förespråkare) er få, i jämförelse med de nuvarande buggningslagarna?
Yttre hot:
Först måste man definiera vad vi menar med yttre hot. Tidigare så avsågs ju att annan stat skulle anfalla Sverige, den definitionen hette då ‘yttre militärt hot’. Att en annan stat anfaller Sverige, regleras inte i brottsbalken, det är alltså inte kriminellt att vara tex. dansk soldat och ingå i ett anfall mot Sverige.
Nu har man (vilka nu ‘man’ är) tagit bort ordet ‘militär’. Men alla de hot som då rimligen skulle kunna menas är redan kriminaliserade, och bör kunna hanteras inom det vanliga rättsväsendet. Jag har än så länge en hyfsad tilltro till vårt rättsväsende ur en mer teoretisk synvinkel. (Att det inte fungerar rent praktiskt i dag, är tyvärr något helt annat.) Därför tycker jag att det är OK med avlyssning av misstänkt brottslig aktivitet.
Jag tycker att land med lag ska byggas. Det är brottsligt att döda, skapa massupplopp, hälla gift i dricksvattnet, kasta granater i ambassader eller liknande. Det är också brottsligt att i utlandet planera ett grovt brott för genomförande i Sverige. (Yttre hot som varmare klimat kan vi dock inte olagligförklara…)
Kära riksdagsledamot: Vilka yttre icke-militära hot ser du, som inte redan är kriminella i dag i Sverige, och som vi måste skydda oss mot, och där massavlyssning kan vara ett motmedel?
Uppdatering:
Jag har fått respons från Gunnar Andrén, Tobias Krantz, Carl B. Hamilton, Cecilia Wigström.
Men ingen har svarat på mina två frågor, utan bara argumenterat i allmänna ordalag om varför signalspaning kan vara bra. (Det hedrar dem dock att de är artiga och skickar ett returmail, jag lär väl inte vara den enda som skickar meddelanden till dem – i tider som dessa.)
_________________________
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: integritet, övervakning, fra, bodströmsamhället, folkpartiet, centerpartiet
12 reaktioner på ”FRA: Vilka ‘yttre hot’?”
Kommentarer inaktiverade.