Lagen är sträng därför att buller är hälsofarligt

Försvarsmakten har lagt en våt filt över södra Visbys utveckling. Lagen tvingar dem! Men sedan maj förra året arbetar Liberalerna Gotland med att försöka ändra lagen så att filten kan lyftas. Det är ett långsamt och grå-tråkigt arbete, men vill man påverka på riktigt så räcker det inte med webbkampanjer. Jag skrev om det här i tidningen förra augusti och nu är det dags att berätta om vad som hänt sen sist.

För att förstå vidden av problemet, så måste man inse att det är inte bara skjutbuller som i lagens mening anses som störande. Det kan vara barnfotboll, eller kyrkklockors ringning. Det kan också vara gårdar med gamla tjänstebostäder som skulle kunna säljas: Den befintliga jordbruksverksamheten hotas om de nya grannarna hävdar upplevd störning. Likadant för skjutfältets övningsverksamhet.

Kyrkklockor, jordbruk och skjutfält är helt skilda verksamheter (som alla finns på Gotland), men det är likartade ändringar i lagarna som behövs.

Lagen är sträng därför att buller är hälsofarligt. Någon måste ta ansvar för bullerstörningen, och det normala är att det är den som stör som ska göra det. Men det kan i vissa fall vara rimligt att den som väljer att bosätta sig vid en känd störning, då också övertar ansvaret för att skydda bostaden. Till exempel om man väljer att bo bredvid en kyrka som har ringt på samma sätt i århundraden, eller bygga vid ett välkänt militärt skjutfält.

Lagändringar blir enklare om man hittar bra förlagor. För mildare störningar är uttrycket ’ortens sed’ användbart. Det används i både Plan- och bygglagen och för ordningsregler i Bostadsrättslagen. Det finns också en skrivning kring skadestånd i Miljöbalken som har bäring: ”[- -] skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden.” Delar av våra lagförslag bygger på detta.

För skjutfältet tillkommer att de har rätt att störa rejält, och att någon annan är villig att stå ut med det. Nyckelordet här blir ’negativa officialservitut’. Men man bör inte tillåtas att tolerera hälsofarliga störningar, därför måste någon myndighet granska rimligheten i denna störningsvilja. Flera lagar måste ändras, det viktigaste förslaget är att ’Kommunen kan för fastighet som lyder under negativt servitut med gränsvärden för tolererade störningar, i bygglov besluta om skyddsåtgärder för att motverka dessa störningar’. På så sätt skulle skjutfältets grannar kunna få nya bygglov.

Tillsammans med den liberale riksdagsledamoten Robert Hannah prövar Liberalerna Gotland om detta är en framkomlig väg. Nästa steg är en motion i Riksdagen, och om allt går bra kanske vi kan se fram mot ett lagförslag om något år eller två.

Som sagt, långsamt och grå-tråkigt. Men väldigt tillfredsställande om det blir bra. Jag hälsar fler välkomna in i fritidspolitikerns vardag.

Publicerat på Gotlänningens (GT) ledarsida den 26 augusti 2020