Framtidens förskola

Den gotländska skolutredningen heter ’Framtidens förskola och grundskola’. Utredningen har många förtjänster, men jag tycker inte att den berättar särskilt mycket om framtidens förskolor. Låt mig berätta om en utredning som gör det.

Januariavtalet stipulerade en utredning om förskolan, och regeringen har nyss tagit emot den. ’Förskola för alla barn SOU 2020:67’. Utredare var förra liberala skolborgarrådet i Stockholm Lotta Edholm. De första reaktionerna på utredningen har varit mycket positiva. Jag gissar att utredningens förslag till stor del kommer att bli genomförda.

Tyngsta förslaget är att skolplikten från och med 2023 ska infalla vid fem års ålder.

Vi som började skolan före 2018 har gått i en max 9-årig obligatorisk skola, nu blir det snart 11-årig skolplikt. Jag tolkar detta som en forskningsbaserad förändring, det informella lärandet har uppgraderats och får en allt viktigare plats inom skolan. Man skriver att ’det finns en bred samsyn i forskningen om att förskolan har störst betydelse för barn med svag socioekonomisk bakgrund. Förskolan har också en större potential än andra skolformer att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor och förhindra tidiga kunskapsklyftor som senare är svåra att överbrygga.’

Det liberala hjärtat klappar också lite extra när det liberala perspektivet om starka individer landar i en utredningstext: ’Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling’. Det är mycket bra, språket är i många länder en markör som klassar människor. Att nu slåss för att motverka detta är helt rätt.

Att kvaliteten i lärandet är viktigt syns också i utredningsmaterialet. ’Hög kvalitet i de pedagogiska relationerna mellan barn och personal är det viktigaste för barns utveckling och lärande.’

Men hög kvalitet kommer inte bara av att anställa någon som en gång har examinerats. Den kunskapsinvestering som både individ och arbetsgivare gör, måste ges ett periodiskt underhåll. På samma sätt som diskussionerna kring LAS pekat på arbetsgivarens ansvar för fortbildning, pekar förskoleutredningen på huvudmannens ansvar för kontinuerlig kompetensförsörjning: ’…ökad personaltäthet inte är det som ger störst effekt för verksamhetens kvalitet. … mer [effektivt] att satsa på högskoleutbildad personal och fortbildning av existerande personal’. I detta sammanhang lyfter man också fram yrkesrollen barnskötare som en viktig del i det kvalitetsfrämjande arbetet.

Fokus på kvalitet och lärande. Förskolans viktiga roll. Liberalerna Gotland har det i sina förslag, vi ser det i den liberalt ledda förskoleutredningen, och det syns i Liberalernas riksdagsmotioner. Liberalerna är på väg tillbaka som det framåtriktade skolpartiet. Hoppas fler ser det i god tid inför valet.

Publicerat på Gotlänningens (GT) ledarsida 11 december 2020