Skrota Hamilton i stället för vindkraften

Skrota Hamilton i stället för vindkraften

När man slår upp söndagens DN (30/11) vid frukostbordet sätter man kaffet i vrångstrupen redan på sidan 6. Är C. B. Hamiltons utspel ”Skrota satsningen på mer vindkraft” verkligen klokt. Kanske är utspelet rent av mycket dumt. Vi folkpartister bör samlas under mottot ”Skrota Hamilton som klimattalesman i stället för att skrota vindkraften. Jag håller med om att vi skall behålla vår kärnkraft, men Hamiltons utspel mot vindkraft är synnerligen dumt, speciellt i ett större perspektiv. Här är mina argument:

Sveriges trovärdighet i klimatfrågan Svenska regeringen far runt och propagerar för att Sverige skall ha en ledande roll i klimatförhandlingarna under 2009. Vår trovärdighet att vara ledande i klimatfrågan får sig verkligen en knäck av Hamiltons utspel..

Sammanhållningen i Alliansen Bara några dagar efter det att Maud Olofsson sagt att det är OK med kärnkraft tillsammans med vindkraft, slår Hamilton till med ett nytt utspel – skrota vindkraften. Som miljövän och klimatintresserad folkpartist måste jag säga – tack och lov att vi har Centerpartiet, som förhoppningsvis kan hålla emot sådana här galenskaper. Jag tvivlar också på att Fredrik Reinfeldt är speciellt glad åt, att hans koalitionspartner FP sänker Alliansens trovärdighet i klimatfrågan, inte bara internationellt utan också på hemmaplan..

Väljarnas syn på Folkpartiet.Klimatfrågan kommer att bli viktig i valrörelsen 2010. Om man tidigt profilerar sig som motståndare till förnybara energikällor kommer man definitivt, att ha svårt att vinna den ökande del av svenska folket, som tycker klimatfrågan är viktig. Och att klimattalesmannen är på kollisionskurs med partiets miljöorganisation gör det bara värre. Men alla klimatskeptiker gnuggar naturligtvis händerna.

Representerar inte Hamilton en gammaldags ekonomi? Hamilton säger i insändaren att det är gammaldags planekonomi att stödja förnybara energikällor som vindkraft.Alla utom Hamilton tycks vara överens, att ny teknologi för förnybar energi behöver någon typ av stöd för att etablera sig på marknaden. En gång i tiden hade kärnkraften faktiskt en hel del stöd, som gjorde att den kunde etablera sig. Även kärnkraften har s.k. externa faktorer som belastar samhället och även om dessa är låga jämfört med olja och kol, anser de flesta seriösa bedömare, att de är klart högre än vindkraftens externa faktorer. Kanske är det Hamilton, som är offer för ett gammaldags ekonomiskt tänkande?

Med vad genererar vi el i Sverige tills alla Hamiltons kärnkraftverk är byggda? Beslutsprocessen för de nya kärnkraftverk, som Hamilton förespråkar, är lång och verken kan inte vara i drift förrän långt in på 2020-talet. De problem som Hamilton oroar sig för vad gäller vindkraftens acceptans hos allmänheten, är en droppe i havet jämfört med den stormflod, som lär uppträda runt eventuella nya kärnkraftverk med oändliga överklaganden. Med vad skall vi generera vår nya el, tills dessa nya verk är på plats? Vindkraft kanske?

Alla ägg i en korg har aldrig varit bra politik. I alla sammanhang talar man om att fördela risker. Men när det gäller energigenerering, tycks det i Hamiltons värld bara vara kärnkraft som gäller. En enda allvarlig kärnkraftsolycka någonstans i världen skulle troligen få hejd på alla svenska utbyggnadsplaner. Det låter som en ganska riskfull strategi att stoppa alla ägg i kärnkraftskorgen.

Men sakfrågan då – är kärnkraft billigare än vindkraft. Svaret är kanske, men Hamiltons utspel är dumt ändå. Räknar man företagsekonomiskt utan att räkna värdet av el-certifikat och externa kostnader är kärnkraft billigare i dagsläget. Man hittar uppgifter om 30 öre per kWh för kärnkraft. Vindkraft ligger, el-certifikatvärdet oräknat, på 38 öre per kWh i dag och denna kostnad är sjunkande över tiden. Denna skillnad gäller åtminstone vid låga räntor och de kärnkraftskalkyler man ser tycks bygga på lägre räntor än de vindkraftskalkyler man ser. Egentligen borde det vara tvärt om. Det torde vara ett mera riskfyllt projekt att bygga ett kärnkraftverk än att sätta upp ett vindkraftverk. Kanske skall riskpengar räknas med? Och vad händer på sikt? Om 10 år kanske vindkraft är billigare, om inte Hamilton lyckas stoppa vindkraftsutvecklingen.

Slutsats: Skrota Hamilton i stället för att skrota vindkraften!

Denna text togs in i Tidningen NU 11/12, något redigerat utan att sakinnehållet ändrades, undertecknad av 8 folkpartister

Anders Schüllerqvist

Folkpartimedlem i Enskede - Årsta
Stockholmsvägen 82, 122 63 Enskede,
08 / 39 21 76 - mobil 070 / 694 21 76
e-mail: anders.sch@telia.com

Det finns väl förhoppningsvis fler folkpartister än de 8 som undertecknat ovanstående i NU.
Jag tycker Hamilton har helt rätt. Studera kostnadsläget för vindkraft och kärnkraft lite bättre. Vi är inte gjorda av pengar och det kommer att krävas mycket av den varan framöver. Det går inte att banta sig ur det heller. Sverige behöver el och om möjligt relativt prisbillig el i mängder som ger ett överskott i normalsituationen. Det kan exporteras till kontinenten och ger då ett mycket positivt utfall vad gäller koldioxidminskning.
Balansproblemen vid en så våldsam utbyggnad av vindkraft som man tänkt sig blir stora, det kommer att behövas mycket reservkraft. Vindkraftverk har en livslängd på blygsamma 20 år, det är snart dags att börja byta ut de äldsta. Det går sannerligen inte heller att räkna med den uteffekt som verken är byggda till.
Det känns sorgligt att liberaler inte vill inse vikten av en robust och uthållig energiförsörjning.

Bengt Axmacher
www.backtobalance.se

Skrivet av Åhörare, 16 december, 2008 - 10:48
Jo, Jag har studerat vindkraften och kärnkraften ordentligt. Hamiltons artikel vimlar av sakfel. Det går inte att räkna upp dem alla. Som att det är brist på ekonomiska vindlägen fast en statlig utredning bedömer att det finns, sedan områden med bostäder, skyddshänsyn mm är bortträknade, en potential om 500TWh vindkraft till lands. Ett annat exempel är hans påstående att det bara är småskalig vindkraft som gäller. På energimyndighetens hemsida finns en sammanställning över pågående vindkraftsprojekt – de uppgår till över 41 TWh. Motsvarar ungefär 4 kärnkraftverk. Osv. CBH’s artikel vimlar av rena fel.   Du säger att det är sorgligt att vi liberaler inte vill inse vikten av robust och uthållig energiförsörjning. Är det verkligen robustare att enbart satsa på kärnkraft, än att både ha vindkraft och kärnkraft som insändarna förespråkar.   Man undrar också oroligt - med vad skall vi generera vår el tills alla Hamiltons kärnkraftverk är färdigbyggda omkring år 2025, som han själv säger. Du säger själv att vi inte kan banta oss ur elbehovet. Du vill också exportera till kontinenten. Varför inte använda de 41 TWh av vindkraftprojekt till detta och inte banta och spara ända till år 2025.   Du verkar verkligen vara gjord av pengar eftersom du inte ser fördelarna med vindkraft. Ny vindkraft kostar 38 öre per kWh innan fördelen med certifikatsystemet medräknats och c:a 20 öre per kWh sedan certifikatsystemet medräknats och det är ju detta som gäller idag och som Hamilton vill ta bort för det är för dyrt för oss konsumenter. Detta stämmer inte. Se här en liten kalkyl.   CBH skriver att kostnaden per kWh för elcertifikaten är 30 öre per kWh efter att planeringsmässigt varit 20 öre Detta är fel. Kostnaden för mig som konsument i dag är 5,52 öre per kWh. Detta gör alla CBHs kalkyler felaktiga. CBH blandar ihop detta med ersättningen till den som genererar förnybar el.   CBH skriver också att vi vanliga konsumenter tar stryk av vindkraften och certifikatsystemet. Rätt svar är att vi konsumenter och småföretagare tjänar medan oligopolföretagen förlorar. Sanningen är att när jag i dag (priser från Fortum 19/12) tar  rörligt avtal betalar jag 109,7 öre per kWh som består av följande delar: C:a 20 öre som kostnad för avskriven vatten- och kärnkraftsel + 10 öre rimlig vinst till elbolagen (ny kärnkraftsel kostar c:a 30 öre per kWh) + 25,24 öre övervinst till elbolagen (beroende på den oligopolställning dom har) + 28,20 öre energiskatt + 20,74 öre i moms + 5,52 öre elcertifikatkostnad. Merparten av alla kostnader är alltså något helt annat än elcertifikatkostnaden. Dvs. andra som skor sig på konsumentens bekostnad   Köper jag vatten- och kärnkraftsel el från ett oligopolföretag betalar jag alltså c:a 109 öre per kWh. Köper jag vindel från ett vindkooperativ (som www.o2.se) betalar jag 57,9 öre per KWh inklusive  service, administration och avskrivning på vindkraftverket, skatt och moms. Till detta måste jag kalkylera 31 öre per kWh i ränta på insatsen i vindkooperativet (räknat på 5% - dagens bolåneränta). Summan är alltså 20,9 öre billigare än oligopolel. Och denna fördel ökar över tiden. Föresten var oligopolpriset uppe i 130 öre per kWh bara för några månader sedan och då var alltså vindkraftsel c:a 40 öre billigare. Varför är vindkraftsel billigare än kärnkraftsel. Jo oligopolföretagens övervinster har försvunnit och vinsten på vindkraftverket stoppar man i egen ficka. Men naturligtvis också på elcertifikaten. Dessa konsumenter har tjänat på elcertifikatsystemet, medan de stora elbolagen förlorat.   Men de som köper vatten- och kärnkraftsel från de stora elbolagen förlorar ju 5,52 öre per kWh på certifikatsystemet kan man tycka. Men ekonomin fungerar ju så här. Finns det en leverantör som kan leverera el till 57,9 öre per kWh (88,9 öre inklusive ränta till banken) och en annan som  levererar till 109,7 öre per kWh, så kommer den med det högre priset att så småningom behöva sänka sitt pris. Låt oss anta att detta sänks till 100 öre (fortfarande 10 öre mer än vindel). Då visar det sig att även den som köper vattenkraftel och kärnkraftsel från oligopolen tjänar på att det finns ett system som stöder vindel. Dvs. tvärt om vad ekonomen Hamilton säger. Men naturligtvis – de stora förlorarna är elbolagen som förlorat vissa övervinster. Det kan väl aldrig vara dom Hamilton värnar om.

Anders S (anders.sch@telia.com)

Skrivet av Anders Schüllerqvist, 20 december, 2008 - 06:23

Dina ekonomiska synpunkter vågar jag inte ha några snabba synpunkter på. Flertalet hävdar att vindkraft är dyrare än kärnkraft. Räknar du på installerad effekt möjligen?
Jag kan inte se att jag argumenterat för enbart kärnkraft. Jag har inga invändningar mot båda delarna, men det krävs reservkraft för att klara balanseringsproblemen. Och vindkraftföretagen hinner inte med, vilket dels skapar tidsutdräkt, dels pressar upp priset. Dessutom har vi vindkraft som snart faller för åldersstrecket - ett mindre problem i och för sig, men det större är att samma sak gäller befintlig kärnkraft som måste ersättas.
Dessutom tycker jag småskalig vindkraft med vertikala axlar borde utnyttjas mycket mer, orsakar mindre störningar och kräver inte fördyrande utbyggnad av infrastrukturen.
Tänker Hamilton försvara sig månne?

Skrivet av Åhörare, 23 december, 2008 - 11:11

När det gäller skillnaden i syn på lönsamheten för vind- respektive kärnkraft, så måste man skilja på pris och kostnad.

Med traditionella beräkningsmetoder så kostar det mer att framställa el med vindkraftverk än med kärnkraftverk. Det är alltså elproducentens kostnad som är högre.

På en fungerande marknad skulle detta slå igenom även på konsumentpriset. Men elmarknaden i Sverige är inte en perfekt fungerande marknad, därför har konsumentens pris för elen relativt lite att göra med producentens kostnad. Vårt elpris - den del som inte styrs av skatter och andra pålagor - sätts av vad den sammanlänkade marknaden är villig att betala.

Skrivet av Leiph Berggren, 26 december, 2008 - 13:22

En komplettering till Leiphs svar.
Mina beräkningar ovan är korrekta. Det är så att utan att räkna in fördelen med el-certifikat är det billigare att generera el med kärnkraft som kostar c:a 30 öre per kWh mot c:a 38 öre för vindkraft. Då är dock inte s.k externa kostnader för kärnkraften inräknad. Bl.a har jag beräknat vindkraftens kostnad på O2 vindkooperativs vindkraftverk på berget Brickan utanför Sveg där medelvinden är 7,1 m/s. Jag har använt prisuppgifter från Vestas. Detta framgår också av  Finansdepartementets skrift "Medvind i uppförsbacke" framtagen av expertgruppen för miljöstuder sid 46. Räknar man med elcertifikatet, vilket man måste,  eftersom detta finns och av riksdagen är fastställt att gälla till 2030, så hamna kostnaden för vindkraft runt 20 öre per kWh, lite beroende på dagsvärdet på elcertifikaten. Alltså klar under kärnkraften.

Fördelen med vindkraft jämfört med avskriven kärnkraft och vattenkraft accentueras ytterligare, som Leiph säger, beroende på marknadsförhållandena - oligopolföretagen tar övervinster medan man i ett vindkooperativ tar hem vinsten själv.

Man kan själv räkna ut allt detta genom att titta på www.o2.se och jämföra med vad oligopolföretagen Vattenfall, Fortum etc. tar ut.

Anders S (anders.sch@telia.com)

Skrivet av Anders Schüllerqvist, 29 december, 2008 - 09:43

Logga in