Skrota Hamilton i stället för vindkraften
Skrota Hamilton i stället för vindkraften
När man slår upp söndagens DN (30/11) vid frukostbordet sätter man kaffet i vrångstrupen redan på sidan 6. Är C. B. Hamiltons utspel ”Skrota satsningen på mer vindkraft” verkligen klokt. Kanske är utspelet rent av mycket dumt. Vi folkpartister bör samlas under mottot ”Skrota Hamilton som klimattalesman i stället för att skrota vindkraften. Jag håller med om att vi skall behålla vår kärnkraft, men Hamiltons utspel mot vindkraft är synnerligen dumt, speciellt i ett större perspektiv. Här är mina argument:
Sveriges trovärdighet i klimatfrågan Svenska regeringen far runt och propagerar för att Sverige skall ha en ledande roll i klimatförhandlingarna under 2009. Vår trovärdighet att vara ledande i klimatfrågan får sig verkligen en knäck av Hamiltons utspel..
Sammanhållningen i Alliansen Bara några dagar efter det att Maud Olofsson sagt att det är OK med kärnkraft tillsammans med vindkraft, slår Hamilton till med ett nytt utspel – skrota vindkraften. Som miljövän och klimatintresserad folkpartist måste jag säga – tack och lov att vi har Centerpartiet, som förhoppningsvis kan hålla emot sådana här galenskaper. Jag tvivlar också på att Fredrik Reinfeldt är speciellt glad åt, att hans koalitionspartner FP sänker Alliansens trovärdighet i klimatfrågan, inte bara internationellt utan också på hemmaplan..
Väljarnas syn på Folkpartiet.Klimatfrågan kommer att bli viktig i valrörelsen 2010. Om man tidigt profilerar sig som motståndare till förnybara energikällor kommer man definitivt, att ha svårt att vinna den ökande del av svenska folket, som tycker klimatfrågan är viktig. Och att klimattalesmannen är på kollisionskurs med partiets miljöorganisation gör det bara värre. Men alla klimatskeptiker gnuggar naturligtvis händerna.
Representerar inte Hamilton en gammaldags ekonomi? Hamilton säger i insändaren att det är gammaldags planekonomi att stödja förnybara energikällor som vindkraft.Alla utom Hamilton tycks vara överens, att ny teknologi för förnybar energi behöver någon typ av stöd för att etablera sig på marknaden. En gång i tiden hade kärnkraften faktiskt en hel del stöd, som gjorde att den kunde etablera sig. Även kärnkraften har s.k. externa faktorer som belastar samhället och även om dessa är låga jämfört med olja och kol, anser de flesta seriösa bedömare, att de är klart högre än vindkraftens externa faktorer. Kanske är det Hamilton, som är offer för ett gammaldags ekonomiskt tänkande?
Med vad genererar vi el i Sverige tills alla Hamiltons kärnkraftverk är byggda? Beslutsprocessen för de nya kärnkraftverk, som Hamilton förespråkar, är lång och verken kan inte vara i drift förrän långt in på 2020-talet. De problem som Hamilton oroar sig för vad gäller vindkraftens acceptans hos allmänheten, är en droppe i havet jämfört med den stormflod, som lär uppträda runt eventuella nya kärnkraftverk med oändliga överklaganden. Med vad skall vi generera vår nya el, tills dessa nya verk är på plats? Vindkraft kanske?
Alla ägg i en korg har aldrig varit bra politik. I alla sammanhang talar man om att fördela risker. Men när det gäller energigenerering, tycks det i Hamiltons värld bara vara kärnkraft som gäller. En enda allvarlig kärnkraftsolycka någonstans i världen skulle troligen få hejd på alla svenska utbyggnadsplaner. Det låter som en ganska riskfull strategi att stoppa alla ägg i kärnkraftskorgen.
Men sakfrågan då – är kärnkraft billigare än vindkraft. Svaret är kanske, men Hamiltons utspel är dumt ändå. Räknar man företagsekonomiskt utan att räkna värdet av el-certifikat och externa kostnader är kärnkraft billigare i dagsläget. Man hittar uppgifter om 30 öre per kWh för kärnkraft. Vindkraft ligger, el-certifikatvärdet oräknat, på 38 öre per kWh i dag och denna kostnad är sjunkande över tiden. Denna skillnad gäller åtminstone vid låga räntor och de kärnkraftskalkyler man ser tycks bygga på lägre räntor än de vindkraftskalkyler man ser. Egentligen borde det vara tvärt om. Det torde vara ett mera riskfyllt projekt att bygga ett kärnkraftverk än att sätta upp ett vindkraftverk. Kanske skall riskpengar räknas med? Och vad händer på sikt? Om 10 år kanske vindkraft är billigare, om inte Hamilton lyckas stoppa vindkraftsutvecklingen.
Slutsats: Skrota Hamilton i stället för att skrota vindkraften!
Denna text togs in i Tidningen NU 11/12, något redigerat utan att sakinnehållet ändrades, undertecknad av 8 folkpartister
Anders Schüllerqvist
Folkpartimedlem i Enskede - Årsta
Stockholmsvägen 82, 122 63 Enskede,
08 / 39 21 76 - mobil 070 / 694 21 76
e-mail: anders.sch@telia.com
Det finns väl förhoppningsvis fler folkpartister än de 8 som undertecknat ovanstående i NU.
Jag tycker Hamilton har helt rätt. Studera kostnadsläget för vindkraft och kärnkraft lite bättre. Vi är inte gjorda av pengar och det kommer att krävas mycket av den varan framöver. Det går inte att banta sig ur det heller. Sverige behöver el och om möjligt relativt prisbillig el i mängder som ger ett överskott i normalsituationen. Det kan exporteras till kontinenten och ger då ett mycket positivt utfall vad gäller koldioxidminskning.
Balansproblemen vid en så våldsam utbyggnad av vindkraft som man tänkt sig blir stora, det kommer att behövas mycket reservkraft. Vindkraftverk har en livslängd på blygsamma 20 år, det är snart dags att börja byta ut de äldsta. Det går sannerligen inte heller att räkna med den uteffekt som verken är byggda till.
Det känns sorgligt att liberaler inte vill inse vikten av en robust och uthållig energiförsörjning.
Bengt Axmacher
www.backtobalance.se
- besvara
Skrivet av Åhörare, 16 december, 2008 - 10:48Anders S (anders.sch@telia.com)
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Anders Schüllerqvist, 20 december, 2008 - 06:23Dina ekonomiska synpunkter vågar jag inte ha några snabba synpunkter på. Flertalet hävdar att vindkraft är dyrare än kärnkraft. Räknar du på installerad effekt möjligen?
Jag kan inte se att jag argumenterat för enbart kärnkraft. Jag har inga invändningar mot båda delarna, men det krävs reservkraft för att klara balanseringsproblemen. Och vindkraftföretagen hinner inte med, vilket dels skapar tidsutdräkt, dels pressar upp priset. Dessutom har vi vindkraft som snart faller för åldersstrecket - ett mindre problem i och för sig, men det större är att samma sak gäller befintlig kärnkraft som måste ersättas.
Dessutom tycker jag småskalig vindkraft med vertikala axlar borde utnyttjas mycket mer, orsakar mindre störningar och kräver inte fördyrande utbyggnad av infrastrukturen.
Tänker Hamilton försvara sig månne?
- besvara
Skrivet av Åhörare, 23 december, 2008 - 11:11När det gäller skillnaden i syn på lönsamheten för vind- respektive kärnkraft, så måste man skilja på pris och kostnad.
Med traditionella beräkningsmetoder så kostar det mer att framställa el med vindkraftverk än med kärnkraftverk. Det är alltså elproducentens kostnad som är högre.
På en fungerande marknad skulle detta slå igenom även på konsumentpriset. Men elmarknaden i Sverige är inte en perfekt fungerande marknad, därför har konsumentens pris för elen relativt lite att göra med producentens kostnad. Vårt elpris - den del som inte styrs av skatter och andra pålagor - sätts av vad den sammanlänkade marknaden är villig att betala.
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Leiph Berggren, 26 december, 2008 - 13:22En komplettering till Leiphs svar.
Mina beräkningar ovan är korrekta. Det är så att utan att räkna in fördelen med el-certifikat är det billigare att generera el med kärnkraft som kostar c:a 30 öre per kWh mot c:a 38 öre för vindkraft. Då är dock inte s.k externa kostnader för kärnkraften inräknad. Bl.a har jag beräknat vindkraftens kostnad på O2 vindkooperativs vindkraftverk på berget Brickan utanför Sveg där medelvinden är 7,1 m/s. Jag har använt prisuppgifter från Vestas. Detta framgår också av Finansdepartementets skrift "Medvind i uppförsbacke" framtagen av expertgruppen för miljöstuder sid 46. Räknar man med elcertifikatet, vilket man måste, eftersom detta finns och av riksdagen är fastställt att gälla till 2030, så hamna kostnaden för vindkraft runt 20 öre per kWh, lite beroende på dagsvärdet på elcertifikaten. Alltså klar under kärnkraften.
Fördelen med vindkraft jämfört med avskriven kärnkraft och vattenkraft accentueras ytterligare, som Leiph säger, beroende på marknadsförhållandena - oligopolföretagen tar övervinster medan man i ett vindkooperativ tar hem vinsten själv.
Man kan själv räkna ut allt detta genom att titta på www.o2.se och jämföra med vad oligopolföretagen Vattenfall, Fortum etc. tar ut.
Anders S (anders.sch@telia.com)
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Anders Schüllerqvist, 29 december, 2008 - 09:43