Leiph Berggren - sidan 2

Svenskan Jennifer Pettersons mamma föddes i Danmark strax före Andra Världskriget och var en av de danskar av judisk börd som räddades över Öresund undan nazisterna i 1943.

Hon kom att växa upp i Sverige, gifte sig med en svensk man, fick en dotter som döptes till Jennifer och flyttade till Holland för att studera på konstakademin där. I Holland träffade hon en israelisk man, som hon gillade. Så hon bestämde sig för att bosätta sig i Israel för att leva där.

Resultatet av det beslutet blir 18 månaders liv i Israel, där Jennifer snabbt finner det svårt att anpassa sig, speciellt när hon upptäcker muren och hur palestinierna behandlas. Medan hon alltmer engagerar sig för palestiniernas sak och träffar likasinnade israeler som vägrar att köpa produkter från ockuperat område, så ställer sig hennes pojkvän oförstående.

Resultatet blir också ett gripande och högst mänskligt reportage i Sveriges Radio Ett UFO i Israel som visar den mänskliga dimensionen av den brutala Mellanösternkonflikten.

Det här är som sagt ett mycket mänskligt reportage, lågmält och personligt och just därför gripande, bortom de schablonbilder vi vanligtvis matas vid i både Sverige och USA.

Själv blev jag aningen besviken över att Jennifer Petterson inte förklarade hur det kom sig att hon som nyinflyttad alls upptäckte och sedan engagerade sig för Palestinierna. Antalet Israeler som gör det är i alla fall försvinnande litet.

De svenskar som flyttar hit till USA bruka t.ex. traditionellt snabbt bli mer amerikanska än amerikanerna själva.

Det var just på grund av min egen kritiska inställning till det amerikanska samhället som jag liksom hajade till när jag hörde Jennifer Pettersons fina reportage.

Lyssna på programmet!

Axplock från den nordiska pressen:

SvD – Utrikes

Svenska bloggar om: Israel, Västbanken, Palestina, Gaza, Benjamin Netanyahu, Budrus , Israeli-Palestinian Conflict , Nonviolence , Palestine , West Bank , World News, Salam Fayyad, Mahmoud Abbas, Palestinamuren, Israelmuren, Israels barriär på Västbanken, Avigdor Lieberman, Tzipi Livni , Obama Mellanöstern, Fred Mellanöstern, Jennifer Petterson, Ett UFO i Israel

Klicka på bilden.

Det finns en viktig historisk gräns mellan samhället som det var på sten, brons och järnåldern och sen före och efter den industriella revolutionen på 1700 och 1800-talet.

Allt tyder på att den digitala revolutionen, när all information och alla data digitaliseras så att dom kan behandlas med datorer, kommer att bli oändligt mycket mer omvälvande än någon tidigare revolution i mänsklighetens historia.

Ett område som redan håller på att förändras till oigenkännlighet är medicinen, där vi idag snabbt övergår till elektroniska sjukjournaler, digitala instrument och banbrytande DNA-analys som kommer att göra att den mänskliga medellivslängden inom några decennier kommer att pressas uppåt så lång som överhuvudtaget är möjligt.

Scott Gottlieb från tankesmedjan American Enterprise Institute recenserar en bok av den amerikanska kardiologen och genetikern Eric Topol som länge har arbetat på den kända Cleveland Clinic. Boken dokumenterar hur den nya elektroniska medicinen fungerar : Digital Doctoring
The digital revolution can spur unprecedented advances in the medical sciences, argues Eric Topol in “The Creative Destruction of Medicine.”

Among the most common reasons why people come to an emergency room are bouts of heart failure or pneumonia. Sometimes they have a touch of both.
When I was doing my residency 10 years ago, we often struggled to distinguish swiftly one illness from the other. We ended up treating a lot of people for both ailments, until we could sort out later which was the primary culprit.

Over the past decade, the way that doctors approach this common clinical dilemma has been transformed with a simple innovation.

A blood test for B-type Natriuretic Peptide (BNP), which is secreted by weakened heart muscle, can help distinguish between the two conditions.

Another improvement in recent years: Doctors are replacing their stethoscopes with inexpensive, hand-held ultrasound scanners that can detect a failing heart right in the ER.

Such innovations are just the beginning of a transformation of medicine, says Eric Topol in “The Creative Destruction of Medicine.”

Dr. Topol, a prominent cardiologist and geneticist, envisions a technology-enhanced future where new tools are integrated into diagnosing and treating patients, transforming the handling of common medical problems.

Topol beskriver också hur man idag kan klassificera patienter baserat på deras DNA och sen sätta in medicinering mot t.ex. diabetes baserat på vilken DNA-grupp som patienten befinner sig i. Just möjligheten att klassificera patienter i olika DNA-grupper är en historisk utveckling bara det.

Besläktat med det är något jag skrivit om tidigare, hur man i Toronto i Kanada låter datarutiner automatiskt läsa igenom alla elektroniska sjukjournaler i jakt på kvinnor som har haft bröstcancer och som har döttrar i 30 och 40-års åldern som ännu inte har haft mammografi. Träffar man på en sån skickar man automatiskt ut en inbjudan till att ha mammografi på en närliggande klinik. Ingen sköterska eller läkare är inblandad fram tills själva undersökningen.

Ett paradexempel på hur automatiserade datarutiner räddar liv.

En rörelse som växer så det knakar här i Silicon Valley är to Quantified Self som idag har expanderat över hela världen, bl.a. till Helsingfors, och som består av människor som använder digitala mätinstrument för att ständig mäta sitt blodtryck, hur länge dom sover, vad dom äter, blodsockerhalten mm, i ett försök att förbättra sin hälsa.

Även om Eric Topols bok kanske inte innehåller något riktigt nytt för oss som jobbar på det här området så är det en mycket bra sammanställning av den allra senaste utvecklingen inom sjukvården idag.

Läs boken!

US. Department of Health and Human Services, California Department of Public Health, California Department of Healthcare Services, Patient Protection and Affordable Care Act

Svenska bloggar om: Eric Topol, the Creative Destruction of Medicine, Health Care Bill, SjukvÃ¥rd i USA, Sjukförsäkring i USA, Amerikanska sjukhus, Sjukhus i USA, Mayo Clinic, Massachusetts General Hospital, Johns Hopkins Hospital, Kaiser Permanente, Cleveland Clinic, Stanford Bio-X, Stanford, Hospital, Health 2.0, Patient Protection and Affordable Care Act, Quantified Self, Keas, HealthTap

Klicka på bilden.

Den tid som Barack Obama har kvar i Vita Huset innan Mitt Romney och republikanerna bär ut honom och vrider tillbaks klockan till 1800-talet, kommer han tydligen att tillbringa med att försöka modernisera USA.

Han har redan startat Data.gov som gör ett växande antal av den federala regeringens data tillgängliga för allmänheten genom ett öppet gränssnitt. Något som jag inte tror ännu finns i Sverige.

Nu har han gått ännu längre och öppnat för alla amerikaner att med ett enkelt musklick kunna ladda ner information om sin energiförbrukning.

TechCrunchs Matylda Czarnecka skriver om Obamas mycket intressanta initiativ, som redan har blivit verklighet på två energiföretag här i Kalifornien, nämligen Pacific Gas & Electric och San Diego Gas & Electric, se bilden ovan: White House Pushes Green Button To Liberate Your Energy Data | TechCrunch

The interesting aspect isn’t so much in the download itself, but what can be done with it. Federal officials hope this kind of data liberation will inspire developers to build apps and services that will help customers track and reduce their energy consumption. One study showed that subjects who were given access to their data reduced their usage by 8.7% just by tracking it. At scale, this could mean an annual savings of $32 billon per year on the country’s annual $369 billion power bill.

Tanken att alla medborgare ska ha tillgång till all den information som ligger i regeringens arkiv, skulle säkert slå de flesta regeringar inklusive den svenska som något misstänksamt för att inte säga direkt hotfullt.

Men Obama har alltså börjar öppna de digitaliserade arkiven och inom ett par generationer kommer det att vara helt naturligt att medborgarna ska ha rätt till alla data som inte är hemliga. Och vad som gör det här så spännande är att med öppna gränssnitt så kan medborgarna sen utföra sina egna analyser, analyser som kan leda till resultat som går stick i stäv med regeringens.

San Francisco, USA:s mest progressiva stad, har som första större stad också börjat öppna sina arkiv.

Axplock från den nordiska pressen:

Debatt – Debatt – hem,Debatt – Debatt – hem, Debatt – Debatt – hem

Svenska bloggar om: Kalifornien, California, San Francisco, Los Angeles, Hollywood, Silicon Valley, PG&E, Green Button, Data.gov, San Diego Gas & Electric

USA står inför ett existentiellt problem, för att använda ett nu populärt ord, nämligen att industrijobben försvinner och urholkar medelklassen.

Jag minns själv hur jag en dag för över tio år sen visades runt i an bilfabrik i tyska Stuttgart som till stor del sköttes av datoriserade industrirobotar.

Så industrirobotar, globaliseringen, växande förbud för fackföreningar i USA, högre krav på utbildningsnivåer, stegrade utbildningskostnader som betyder att en växande del av den amerikanska befolkningen inte längre har råd att skicka sina barn till college, allt har gjort att den amerikanska medelklassen nu krymper.

Lyckligtvis har mina tre barn redan just i år redan avslutat sin universitetsutbildning, men hade dom bara varit några år äldre hade jag aldrig haft råd att skicka dom till amerikanskt college.

David Dapice skriver på Yale Global Online om de faktorer som bidrar till att USA har tappat miljoner industrijobb: Tax Reform May Not Bring US Jobs Back

US manufacturing employment has declined sharply since 1979, when total jobs hit 21 million – they now number less than 12 million – with most of that decline coming since 2000. The share of manufacturing jobs in the total labor force also fell from 22 percent to 9 percent.

Real manufacturing output has risen, more than doubling from 1979 to 2007, though still falling as a share of output from 21 percent to 11 percent.

While the US trade deficit in manufactures added to the long-term downtrend in jobs, it was not the major cause. The main driver for job loss was increased productivity.

Because of automation and technology, each factory worker produces about four times as much per hour as 30 years ago. Even if manufacturing of selected products returns to the US, relatively few jobs will be added. Productivity growth in manufacturing continues to improve, faster than growth in the overall economy.

Det här är ett problem som USA delar med EU, men det gör det inte desto mindre allvarligt.

Här i Silicon Valley ska det snabbt växande Apple snart börja bygga sitt nya cirkelformade högkvarter i Cupertino, medan Facebook just har flyttat in i sitt nya stora högkvarter ute vid San Franciscobukten i Menlo Park. Men i båda fallen så handlar det om design och programmeringsjobb. Apples datorer och surfplattor och Facebooks alla serverar, som används i deras stora datahallar, var en snart kommer att byggas i Luleå, tillverkas av Taiwan-företetag i Kina.

Det är oerhört svårt att spå hur framtiden kommer att se ut. Datorerna utvecklas oerhört snabbt just nu och kommer steg för steg att ta över de flesta industri och tjänstejobb som finns. Även de mest lågavlönade tjänstejobb som att checka in böcker på bibblan eller passagerare på Arlanda kan effektiviseras och göras billigare med datorer.

För att kunna hålla datorerna stången behövs gigantiska satsningar på en helt ny skola och mer teoretisk och vetenskaplig utbildning.

Frågan är om dessa reformer kan komma snabbt nog.

Axplock från den nordiska pressen:

Debatt – Debatt – hem,Nyheter – Nyheter,
SvD – Senaste nytt, SvD – Senaste nytt, SvD – Senaste nytt

Svenska bloggar om: Industrijobb i USA, USA-industrin, jobben i USA, US manufacturing, Medelklassen i USA

I just watched Madonna’s live performance at the Super Bowl in Indianapolis. She’s still got it.

Debatten om kapitalismen. Klas Eklund (14/1) vill ha en ny, uthållig kapitalism som är ansvarstagande och stabiliserar finansmarknaderna. Det är lätt att instämma. Men perspektivet är för begränsat. Med tiden är kapitalismen dömd att gå under. Dagens unga låter sig inte styras av kapitalistiska eller statsbyråkratiska hierarkier. De bygger nätverk och förvaltar själva sina företag som alltmer får den ”samhälleliga karaktär” som Karl Marx talade om, skriver Johan Lönnroth.

Hyckleri. Samtidigt som Sveriges ledande företrädare högtidlighöll Raoul Wallenbergs minne agerade de på ett helt annat sätt i riksdagens EU-nämnd. För att få igenom beslutet om att Sverige ansluter sig till EU:s nya finanspakt krävdes garantier och argumenterades helt på tvärs mot den solidaritet och osjälviskhet som Raoul Wallenbergs gärningar står för, skriver Carl B Hamilton.

Ryssland och Kina visar sig åter vara tondöva vad gäller demokrati. Men folkresningen i Syrien går knappast att stoppa.

Frågan är inte om ytterligare en av Mellanösterns despoter faller, utan när. Och hur många fler människoliv som krävs.

Sedan upproret mot president Bashar al-Assads regim startade i mars 2011 har tusentals människor dödats i Syrien. Ett hundratal beräknas vara barn.

Exakta dödssiffror saknas. 4 000? 5 400? Den franska utrikesministern Alain Juppé angav antalet döda till 6 000. Det var i onsdags.

I lördags steg dödstalet ytterligare i en massaker i staden Homs. Ögonvittnen uppger att 34 höghus bombades och att folk som försökte gräva fram människor ur rasmassorna besköts av regimens milis.

Räkneverket tickar: 300, 350, 420 döda, och det bara kring kvarteren Khalidiya och Bab Amro i Homs där rasmassorna från de bombade höghusen ligger.

Regimen i Damaskus förnekar ansvaret för massakern och hävdar istället, i linje med alla tidigare uttalanden, att det är beväpnade terrorister som dödat civila. Den syriska FN-ambassadören hävdar att landet blivit attackerat av krafter som vill ”straffa det” och att krisen i landet är ”konstruerad”. Oblygt lägger han även över ansvar på medierna. Att låta utländska journalister hämta belägg för detta inne i exempelvis Homs tillåts däremot inte – föga förvånande.

Ryssland och Kina valde i lördags att blockera en FN-resolution i säkerhetsrådet, och på så vis slå dövörat till mot såväl Arabförbundets vädjande som oppositionens rop på hjälp.

Rysslands stöd till Assadregimen är synnerligen anmärkningsvärt och olyckligt. I grunden handlar det om krassa ekonomiska intressen och vänskapsband sedan kalla kriget. Ryssland under premiärminister Vladimir Putin hyllar inte den arabiska våren. Befrielsen av Libyen betraktas i första hand som en åtgärd som indirekt ledde till att USA och Nato kunde flytta fram sina positioner på den internationella arenan, på bekostnad av ryskt inflytande.

Utan Moskva vore dagarna för Assad-regimen i Damaskus räknade. När de ekonomiska intressena dessutom består av omfattande vapenexport till Syrien framstår Rysslands veto mot resolutionen som cyniskt och bör kraftfullt fördömas av världssamfundet.

Ryssland och Kina må vara totalt tondöva vad gäller demokrati, men folkresningen i Syrien går knappast att stoppa. Frågan är inte om ytterligare en av Mellanösterns despoter faller, utan när.

Samtidigt är det viktigt att minnas att vägen till demokrati i regel är kantad av motgångar, vilket blodbadet i Egypten förra veckan blev en påminnelse om. Syriens underliggande potentiella konfliktlinjer i form av komplicerade etniska och religiösa strukturer tyder på att resan kan bli lång. Men under tiden är det viktigt att omvärlden ställer upp för de oppositionella, att arbetet mot en ny resolution fortsätter och att alla brott mot civila kraftfullt fördöms.

Nybloggat på Nyheter24:

Färre lagar, mer ordning!

En bloggpost om politik, demokrati, lagstiftning, frihet och missriktad välvilja. Kryddad med ett mustigt språk.

Ja, snart får vi se om Grekland lämnar euron. Mer än hälften av alla Tyskar tycker att de bör ta detta steg och jag tror att det också vore bäst för landet. Mer tveksamt är om det är bra för resten av EU. Som tidigare noterat, Storbritannien har en samlad skuldnivå på nästan 500 procent av BNP. Åtminstone en del av dessa skuldförbindelser lär ha koppling till Grekland.

Så om Grekland lämnar euron och ställer in sina betalningar är vi på okänd mark. Ingen vet vad som kommer att hända om det otänkbara skulle inträffa.

DN1 DN2 SvD1 SvD2 SvD3 AB

And that’s because gay unions don’t benefit society, Rick Santorum says. And why are we not beneficial to society? Apparently, because we can’t have children. This, in an ironic twist, motivates the discrimination that makes it more difficult for gay people to have a family. The argument is ridiculously circular.

What matters is our families, we live our lives in our families.

Vad får man om man om man korsar en svensk folkpartist med en finsk kommunist?* Svaret är en mycket läsvärd bok om inkomstfördelning. I 2011 års Välfärdsrapport redogör Anders Björklund och Markus Jäntti för inkomstfördelningen i Sverige både över tid och i jämförelse med andra länder. De visar bland att nedanstående graf över Gini-koefficienten för disponibel inkomst som visar att Sverige var som mest jämlikt 1980-1981:

 

De visar vidare att förklaringen till den ökade ojämlikheten därefter främst beror på ojämnt fördelade kapitalvinster.

I boken får man också veta hur bilden förändras om man istället analyserar inkomst över en längre tid, och hur stor betydelse familjebakgrunden har för framtida inkomster. Jag rekommenderar alla att läsa denna bok! (Läs också Ekonomistas Daniels ED-artikel tillsammans med Therese Nilsson om ojämlikhetens hälsoeffekter)

 

* Denna presentation av de bägge författarna har jag stulit från Markus Jäntti själv.

Begreppet "nolltolerans" förknippas ofta med New York. Och kanske är New York-polisens arbetsmetoder något för Malmö? Att inte strunta i småbrott och skadegörelse, utan i stället utreda och följa upp vardagsbrottsligheten. 

Att stämma i bäcken är en teknik som fungerar på många andra områden. Inom sjukvården, exempelvis. Kaiser Permanente, som jag skrivit om tidigare, fokuserar på att upptäcka hälsoproblem tidigt. Då slipper man ägna stora resurser åt att åtgärda problem som hade kunnat undvikas med lite förutseende.

Det finns andra tekniker som polisen kan ta till sig från sjukvården. Att mäta och jämföra resultat, exempelvis. Kanske kan man till och med tänka sig fritt polisval?  

DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 SDS

Several bloggers reported that Mehdi Khazali, a blogger and publisher was sentenced to 14 years in prison. The blogger was sentenced to 90 lashes too. He can appeal this sentence.

Written by Fred Petrossian · comments (0)
Share: Donate · facebook · twitter · reddit · StumbleUpon · delicious · Instapaper

TCO: Dags att Billström ser över lagen.

This post is part of our special coverage Syria Protests 2011/12.

Russia and China seem to have voted with their own interests in mind yesterday in their controversial opposition to a draft resolution at the UN Security Council which calls on Syrian president Bashar al-Assad to stop the killings in his country, a revision of an earlier draft calling on Assad to relinquish power.

China justified its decision to veto the draft resolution, saying it wants to promote peace in Syria, and Russia claims to hope for a diplomatic approach to resolving the conflict in the country. As FireDogLake writer David Dayen points out: “The fact that Russia still supplies arms to the Syrian security forces clearly weighed heavily on the vote today.”

US ambassador to the UN, Susan Rice, confronting Li Baodong, China. Image posted to Weibo.

Unrest in the country has led to an estimated 7,000 deaths since March last year, with more than 200 lives lost in a massacre earlier this week.

Hu Xijin, editor-in-chief of the People's Daily tabloid Global Times, made today what is perhaps one of the most vocal statements in support of China's decision to veto the draft resolution, ending up under heavy fire in the comments section. Taking offense at Susan Rice's reported “disgust” at China's vote, Hu confuses her [zh] with Condoleezza Rice but also writes:

美国代表不点名批评中俄“出卖了叙利亚人民的意愿”。骂去好了。美国多次在安理会涉以色列提案表决时搞“一票否决”，这次中俄是“两票否决”。叶利钦当年说的好：只要中俄联手，美国无论捣鼓什么，“都是手淫”。赞呵。

The American representative has criticized China and Russia for their “betrayal” of the Syrian people. Whatever. America has vetoed a number of Security Council propositions dealing with Israel with a lone vote. China and Russia's “veto” now was done with two votes. Yeltsin said it best: As long as China and Russia stick together, the most America can do is play with itself. Awesome.

Almost as a sort of response, writer Ran Yunfei wrote [zh] shortly after that:

一个政府做一次错事可以原谅，不可原谅的是把做错事当成事业。我不是个民族主义者，但百年来的历史证明，中国与俄国的联手从来都没有对过。

A government can be forgiven for making one mistake, but it becomes unforgivable when making mistakes becomes a legacy. I'm not a nationalist, but a hundred years of history has proven that China and Russia have never done anything right by sticking together.

One “verified” commentator on Sina Weibo wrote [zh] early Sunday morning Beijing time that Russia and China ought now to be removed the Security Council and China replaced by Taiwan; that post was quickly deleted.

Sorry world, sorry Syria, we Chinese have an evil government. —Michael Anti, on Twitter.

The horrific video below [WARNING: GRAPHIC CONTENT], however, purportedly of the massacre Thursday in Homs, has not yet been deleted and has gathered hundreds of comments across the different spaces on which it's been embedded. At Sina Video, where it's currently being hosted, the most recent comment reads:

尼玛的我们国家在干什么鸟呀

Damnit, what the hell is our country doing?

This post is part of our special coverage Syria Protests 2011/12.

Written by John Kennedy · comments (0)
Share: Donate · facebook · twitter · reddit · StumbleUpon · delicious · Instapaper

This post is part of our special coverage Syria Protests 2011/12.

Russia and China seem to have voted with their own interests in mind yesterday in their controversial opposition to a draft resolution at the UN Security Council which calls on Syrian president Bashar al-Assad to stop the killings in his country, a revision of an earlier draft calling on Assad to relinquish power.

China justified its decision to veto the draft resolution, saying it wants to promote peace in Syria, and Russia claims to hope for a diplomatic approach to resolving the conflict in the country. As FireDogLake writer David Dayen points out: “The fact that Russia still supplies arms to the Syrian security forces clearly weighed heavily on the vote today.”

US ambassador to the UN, Susan Rice, confronting Li Baodong, China. Image posted to Weibo.

Unrest in the country has led to an estimated 7,000 deaths since March last year, with more than 200 lives lost in a massacre earlier this week.

Hu Xijin, editor-in-chief of the People's Daily tabloid Global Times, made today what is perhaps one of the most vocal statements in support of China's decision to veto the draft resolution, ending up under heavy fire in the comments section. Taking offense at Susan Rice's reported “disgust” at China's vote, Hu confuses her [zh] with Condoleezza Rice but also writes:

美国代表不点名批评中俄“出卖了叙利亚人民的意愿”。骂去好了。美国多次在安理会涉以色列提案表决时搞“一票否决”，这次中俄是“两票否决”。叶利钦当年说的好：只要中俄联手，美国无论捣鼓什么，“都是手淫”。赞呵。

The American representative has criticized China and Russia for their “betrayal” of the Syrian people. Whatever. America has vetoed a number of Security Council propositions dealing with Israel with a lone vote. China and Russia's “veto” now was done with two votes. Yeltsin said it best: As long as China and Russia stick together, the most America can do is play with itself. Awesome.

Almost as a sort of response, writer Ran Yunfei wrote [zh] shortly after that:

一个政府做一次错事可以原谅，不可原谅的是把做错事当成事业。我不是个民族主义者，但百年来的历史证明，中国与俄国的联手从来都没有对过。

A government can be forgiven for making one mistake, but it becomes unforgivable when making mistakes becomes a legacy. I'm not a nationalist, but a hundred years of history has proven that China and Russia have never done anything right by sticking together.

One “verified” commentator on Sina Weibo wrote [zh] early Sunday morning Beijing time that Russia and China ought now to be removed the Security Council and China replaced by Taiwan; that post was quickly deleted.

Sorry world, sorry Syria, we Chinese have an evil government. —Michael Anti, on Twitter.

The horrific video below [WARNING: GRAPHIC CONTENT], however, purportedly of the massacre Thursday in Homs, has not yet been deleted and has gathered hundreds of comments across the different spaces on which it's been embedded. At Sina Video, where it's currently being hosted, the most recent comment reads:

尼玛的我们国家在干什么鸟呀

Damnit, what the hell is our country doing?

This post is part of our special coverage Syria Protests 2011/12.

Written by John Kennedy · comments (0)
Share: Donate · facebook · twitter · reddit · StumbleUpon · delicious · Instapaper

Utrikesminister Carl Bildt (m) kritiserar Ryssland och Kina för att de blockerar en resolution mot Syrien i FN. Jag instämmer helt i denna kritik.

Men jag bara undrar... Var det inte Bildt och Sverige som härför leden stoppade EU:s sanktioner mot Syrien?