I ett liberalt sjukvårdssystem ska alla kunna fritt välja sin egen vårdgivare.

Men det fria valet får inte leda till att vi som politiker abdikerar från ansvaret att skapa system som ger förutsättningar för vårdgivarna att ge bästa möjliga vård.

Dessutom måste vårdgivarna dels kunna profilera sig, dels kunna jämföras, så att patientens fria val inte blir en schimär.

När patienten verkligen kan uppträda som en kompetent köpare, på en fungerande marknad, så har vi politiker lyckats. (Den inställningen kallas ibland “Konsumism”.)

Nedanstående punkter kan tjäna som stöd för att strukturera diskussionen:

Patienten i centrum

Patienten vill bli frisk, fort.

• Det måste vara enkelt att etablera kontakt med “vårdapparaten”.
• Någon måste bevaka patientens intresse under behandlingen. Husläkaren är en tung kandidat för den rollen, men även kvalificerade sjuksköterskor bör kunna komma i fråga.
• Hela vårdkedjan måste beaktas i flödesanalysen, inklusive eventuell omsorg efter behandlingars avslutande.

Kvalitet

• Redovisningar av kvalitetsutvärderingar måste vara offentliga och begripliga. Någon från utövarna fristående instans (SBU?) bör ges en central roll för att göra dessa redovisningar. (Kanada och England tycks ha kommit långt vad gäller begripliga kvalitetsredovisningar.)
• “Best Practice” bör premieras och framhållas som goda exempel.
• Forskningens roll för hög vårdkvalitet måste förtydligas – vad är effektivast: koncentrerade forskningsinsatser bland ett mindre antal läkare, eller mer generella forskningsuppdrag bland många läkare.

Kostnad

• Ersättningssystemet måste premiera hög “äkta” produktivitet. (Kanske genom att premiera den husläkare som effektivast lotsar sina patienter genom behandlingen.)
• Näringsfrihet: FP:s förslag om utmaningsrätt måste få genomslag även på kliniknivå.
• På sikt ska allt upphandlas, eller hanteras med kundvalsmodell.

Finansiering

• Solidarisk finansiering – absolut och odiskutabelt.
• Privat finansiering (“sidoinkomster”) är tillåten.

___________________________________

Uppdatering:

Ovanstående grundsatser har jag utvecklat sedan de skrevs.

I artikeln “Patienten i centrum” från juli 2004 så utvecklas punkterna ovan till lite mer detaljerade texter.

I artikeln “Finansiering av husläkare” från maj 2005 så ger jag ett detaljerat och utarbetat förslag på hur man kan kombinera de goda marknadskrafterna med en solidarisk finansiering.