Varför ska politiker bestämma över sjukvården? Varför inte omvandla “sjukvårdsskatten” till en obligatorisk försäkring, och låta oss välja mellan olika konkurrerande försäkringsbolag?

Man kan naturligtvis tänka sig att inte styra sjukvården alls genom politiska organ. Men sjukvård är en verksamhet som till sin natur innehåller känsliga prioriteringar, och jag tror att den mest lyhörda formen för att styra och genomföra dessa prioriteringar är genom demokratiskt direktvalda församlingar.

Men – om man väljer att låta oberoende försäkringsbolag finansiera sjukvården, och låter oss att fritt vilja mellan dessa försäkringsbolag, så tror jag att en konsekvens blir att föräkringsbolagets kunder blir hänvisade till en utvald vårdkedja. (Det är rimligt att anta att bolaget vill ha egna avtal med vårdgivarna.) Det ger att friheten för kunderna att välja vårdgivare begränsas.

Dessutom är jag lite tveksam till om individens påverkansmöjlighet blir större än den är idag. Det föräkringsbolag som ska agera behöver ett kollektiv som betalar in ca 10 miljarder kr per år, om de inte ska hamna helt i händerna på sitt återförsäkringsbolag (siffran subjektivt baserad på erfarenheterna från Stockholms olika “sjukvårdsområden”, och vad de har haft för besvär med prioriteringar.) Det blir inga små näpna kooperationer, och dagens sak- och livförsäkringsbolag är ju inte direkt kända för sin lyhördhet.

Så jag anser att den tunga specialistvården fortsatt ska vara styrd (genom upphandling) av politiska församlingar, och att primärvården ska organiseras som husläkare, med fritt läkarval för patienterna. Jag tror att det ger störst reell påverkansmöjlighet för individen. Därför accepterar jag också den formella inskränkning i det fria valet, som en politikerstyrning innebär.

Jag tror att hur man än styr sjukvården politiskt, genom statliga organ, landsting eller samverkande kommuner, så kommer det i slutändan bli någon form av “regionalpolitiker” som hanterar den lokala sjukvården.

Det finns ingen kommun, inte ens Stockholm, som är stor nog för att själv fungera som lämpligt upptagningsområde för specialistvård – alltså behövs ett organ som är “större än” kommunerna.

Samtidigt så finns det betydande skillnader mellan hur man kan realisera vårdkedjan i olika delar av landet – det ger att man behöver ha en nivå som är “mindre än” riket.

Därför regioner/landsting.

(FAQ: Vanligt förekommande fråga. Frequently asked question.)