I skoldebatten hörs ibland röster för att vissa ungdomar inte borde få tillträde till kompleterande undervisning vid Komvux. Någon har sagt “Alltför många av dem som tar gymnasieexamen fortsätter på vuxenutbildning för att “konkurrenskomplettera”. Detta tar tid och kostar pengar. Konkurrenskompletteringen bör avskaffas.” Det man avser, är när en student läser en kurs för att förbättra ett tidigare givet betyg.

Detta är naturligtvis dumheter. Att fördjupa sig i något ämne är av godo, och bör uppmuntras. De flesta av oss har idag insett att ett livslångt lärande är nyttigt för både individen och samhället.

Om någon, som i dag har erhållit betyget “G” i ungdomsgymnasiet, senare vill förkovra sig ytterligare i ämnet, bör detta alltså uppmuntras. (De flesta av oss som kommer att debattera detta är uppvuxna med den gamla femgradiga betygsskalan. Det förtjänar att påminna om att “G” motsvarar den skalans betyg “2”.)

Att generellt hävda att betyget “G” från ungdomsgymnasiet skulle diskvalificera någon från möjligheten till vidare förkovran inom Komvux, blir alltså samhällsekonomiskt kontraproduktivt.

Dessutom – att hävda att de som under barndomen bara betedde sig “halvstruligt” inte ska omfattas, under det att de “helstruliga” ska ges en andra chans – det är ologiskt.

Däremot är det rimligt att markera att ungdomsgymnasiet ska vara huvudspåret in i högskolan.

Huvudspåret för högre studier bör vara ungdomsgymnasiet, och de flesta som är studiemotiverade bör kunna gå vidare enligt sina huvudönskemål. Om huvudspåret punkteras genom ett flitigt kompletterande via komvux, så blir i slutändan det bara dyrare ingenjörer – inte mer kreativa. Det finns så vitt jag vet inga belägg för att de med de allra högsta betygen skulle vara mer lämpade att utöva läkar-, ingenjörs-, jurist-, eller andra akademikeryrken, jämfört med dem som har 85-90% av maxbetyget.

Men från nära håll så vet jag också att studieförmågan hänger tungt i hop med studiemotiveringen, och den kan komma (tillbaka) efter några år i arbetslivet.

En karenstid på – säg – två, tre år mellan genomförda gymnasiestudier och subventionerade Komvuxstudier kan vara motiverad. Men ingen livslång avstängning från Komvux.

Även de halvstruliga ungdomarna ska få en andra chans.