EU, Baskien, Nordirland och – Libanon

Att bygga fred i en krigisk miljö är svårt, men faktum är att EU har lyckats med just detta. Inte bara mellan Tyskland och Frankrike, utan även med lokala terroristorganisationer som motståndare.

EU, Spanien och Storbritannien har lyckats att knäcka både IRA och ETA. Det gick inte på en natt, men det gick. Grunden för detta har varit de klassiska liberala fundamenta att om människor får egenmakt och tro på att eget arbete kan skapa en bättre tillvaro, så rediceras/elimineras basen för militanta och våldsbenägna rörelser.

Nordirland är närmast ett skolexempel. EU har med massiva bidrag sett till att lyfta Irland från den agrara ekonomin, till en modern industrination. Det har lett till att både antalet sympatisörer och sponsorer till Provisoriska IRA har minskat. Man ser att våld bara förstör, även den egna plånboken påverkas av våldsamheter på andra sidan gränsen. Det regionalstöd som regnat över republiken Irland, har också nått Nordirland. (Se gärna Ireland’s National Development Plan (NDP))

På ett liknande sätt har också regionalstöd riktats mot Spanien, och det lokala stödet för de våldsbenägna separatisterna i ETA har eroderat bort i takt med att välståndet har stigit.

(Det behövs naturligtvis också reguljärt polisarbete. De som våldför sig mot andra ska lagföras. Men detta inlägg handlar inte om den delen av terrorbekämpning.)

EU har redan idag ett frihandelsavtal med många länder runt medelhavet. De länder som hittills ingått associeringsavtal är Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, den Palestinska myndigheten och Tunisien. Det innebär att redan idag så har den Palestinska myndigheten, Israel och Libanon lovat att till år 2010 successivt upprätta ett frihandelsområde både mellan EU och partnerländerna, och mellan partnerländerna själva. EU ska bidra med finansiellt stöd för partnerländernas ekonomiska reformer. (Se gärna EU-upplysningen.)

EU är alltså redan idag i full gång med en process som på sikt bör kunna leda till stabil fred runt hela medelhavet, inklusive Israel, Libanon och Palestina.

I just denna stund, med våldsaktioner från en massa olika parter, så borde EU marknadsföra detta arbete. Inte minst i de berörda länderna, och då med exempel från Baskien och Nordirland. De sansade krafterna behöver även de få “eldunderstöd”.

Och vi, vanliga medborgare, kan dra vårt strå till stacken genom att nästa gång fråga efter libanesiskt vin, eller palestinsk olivolja. Israeliska produkter behöver vi egentligen inte fråga efter, det sitter troligen redan några high-tech produkter från Israel i din mobiltelefon. Däremot bör vi med kraft argumentera mot de som börjar tala om bojkott. Minskat handelsutbyte betyder minskade kontaktytor, och det hjälper inte fredens sak.

En reaktion på ”EU, Baskien, Nordirland och – Libanon

Kommentarer inaktiverade.