Torsdag kväll, webbsändningen om skolutredningen är just avslutad. Utredarna ska ha en eloge för en välskriven rapport. Även webbsändningen var bra. Det går i de flesta fall att förstå hur utredarna har resonerat och kommit fram till en viss ståndpunkt. Särskilt gäller detta när man belyser lärarnas arbetssituation.
Men som flera av de politiska debattörerna framhöll, så hade det varit bra att belysa olika handlingsalternativ, och vilka olika konsekvenser de olika förslagen kan ge. Till exempel så skriver utredningen att “Samarbete mellan förskola och grundskola (främst förskoleklass till år tre med tillhörande fritidshem) måste beaktas” men sedan blir det inte mer. Det hade varit intressant om utredningen med sin kompetens hade utvecklat detta, nu blir det till oss lekmän att fundera om detta skulle kunna vara en modell för ’Bygdeskolor’.
Låt mig först säga att jag ännu inte vet om detta är en bra idé. Politiskt är det inte svårt att bära fram detta förslag, många skulle bli glada. Men frågan är om förslaget är bra ur ett skolpedagogiskt perspektiv?
Det skulle handla om samverkan mellan förskola, fritidshem och grundskola F-3. I förskolan finns en (1) legitimerad lärarroll: förskollärare. I F-3 finns tre legitimerade lärarroller: förskollärare, lärare med behörighet för grundskola och lärare med behörighet för fritidshem. Frågan är om dessa roller kan samverka för att skapa en god pedagogisk miljö, och om så är fallet – hur många lärare måste det vara för detta.
Det blir lättare att diskutera om det ges några ståndpunkter att ta ställning till. Vad sägs om följande:
* Bygdeskolan är en (1) organisatorisk enhet som inrymmer förskola, förskoleklasser och lågstadium.
* Bygdeskolan ska bygga på bärkraften för legitimerade lärare med behörigheter inom förskola, fritidshem och grundskola 1-3.
* Bygdeskolan ska ha ett stabilt kollegium på minst sju legitimerade lärare, vilket kan tolkas som ett barn/elevunderlag på minst ca 40 barn (3 avd) i förskolan och ‘1 parallell’ i F-3.
* Förutsättningar för Bygdeskola skall utredas när en förskola prognostiseras att passera ett stabilt underlag motsvarande 40 barn i förskola. Passera genom att överstiga 40 – utred utveckling. Passera genom att understiga 40 – utred avveckling.
Minns nu att detta är ett förslag för att ha något att diskutera, inte något som är klart som beslutsunderlag. Men om – säger om – det är ett bra förslag så skulle de små skolorna på landsbygderna få förutsägbara förutsättningar, i stället för de återkommande utredningarna. Det räddar dock inte samtliga av de nuvarande skolorna. Öja och Kräklingbo klarar inte kravet på 40 barn i förskola, där behövs ytterligare åtgärder om skolorna ska säkras.
Men – som sagt – frågan är om förslaget är bra ur ett skolpedagogiskt perspektiv? Vad säger skolpedagogerna?