Det är populärt just nu att avisera liberalismens frånfälle i Liberalerna. Jag kan meddela att liberalismen lever och frodas i Liberalerna Gotland. Den gotlänning som söker socialliberala svar har mycket att hämta i mitt parti:
Just nu skrivs det på slutversionerna av de rapporter som kommer att utgöra det lokala partiprogrammet. Programmen kommer att fastställas inom någon månad, så jag ger här bara en inblick i hur diskussionerna förts. Ståndpunkterna kommer efter medlemsbesluten.
Vi startade i början av hösten och har därefter haft djuplodande diskussionsmöten var tredje vecka. Mötena har förstås varit öppna för alla medlemmar, och har varit hybridmöten (distans + mötesrum) för att alla ska känna sig välkomna. Samtidigt har över fyrahundra inspel fångats vid samtal och möten, på torg, telefon, e-kanaler, sociala nätverk och överallt där någon vill prata. Med även interna inlagor är listan med ’substantiella synpunkter’ nu över sjuhundra punkter lång.
Några axplock: …strecken (Burgsviks trottoarer) syns inte så bilar tutar och pekar finger då man går där … ständigt behov att kompetensutveckla lärare för att kunna uppnå möjlighet att ge alla olika elever den utmaning och hjälp de behöver … politikerna illojala mot fattade beslut … hur ska den ökande acceptansen för cannabis bland ungdomar hanteras … vilka politiker önskar vi se i framtiden, ‘broilers’ eller ‘vanliga medborgare’ … den lilla människan med lågavlönade arbeten om än med gymnasiekompetens & högskola, kommer inte kunna ta arbeten här, då bostäder med rimlig hyra med tiden försvinner … hur kan kulturen bidra till ett motståndskraftigt civilsamhälle. Brett och stort!
Jag tillhör inte skribenterna, så jag är en av de som med spänning och tillförsikt ser fram mot vad som kommer fram av alla dessa samtal.
Dessutom är jag särskilt stolt över att tillhöra just Liberalerna Gotland. Ett pressmeddelande som gick ut för en tid sedan inleddes med ”Liberalerna Gotland står bakom beslutet att inte medverka till en regering där Sverigedemokraterna ingår. Detsamma gäller på Gotland…”
Men det betyder inte beröringsskräck eller debattförbud. Jag skrev för många år sedan att man ska ta debatten med alla, det gäller fortfarande. Vi engagerade måste bli betydligt bättre på att argumentera mot åsikter, inte angripa personer. Vad gäller Sverigedemokraterna och partiets rasistiska program så har jag redan skrivit mycket. För att låna från en tidigare liberal skribent: det känns nästan förolämpande att politik och press tvingas sysselsätta sig med ett parti som har så unkna idéer som rösträtt baserat på folk och tillhörighet.
Slutligen är det nu klart med vallistan, toppkvartetten är bonden Frans, PBL-experten Anna, entreprenören Gisela och skolmänniskan Aina. Bredd och kompetens. Precis vad Gotland behöver!