Besök Almedalsveckan, gå på seminarier!
Läxan alla borde lära sig av Brexit är att de enkla lösningarna på komplexa problem inte finns. Jimmy Åkessons politiske frände i England, Nigel Farage, tvingades efter segern i folkomröstningen erkänna att ett av de tyngsta argumenten hans linje framfört var lögn. När trollen hamnar i solen så spricker de. Men det betyder inte att de problem de pekar på inte finns.
På samma sätt är det i den svenska debatten. När populisten ställs inför komplexa frågor blir svaret infantilt. En syndabock pekas ut, och lösningen är att eliminera/straffa/beskatta den utpekade. En viktig beståndsdel i argumentationen är att håna motståndaren, och vinna skrattarna på sin sida. Många var de som skrattade åt ‘major Björklund’ och hans skolreformer. Gustav Fridolin skulle ‘fixa skolan på 100 dagar’. Idag ges Björklund ett tyst erkännande, alla viktiga reformer ligger fast. Fridolin däremot har tappat trovärdighet på alla områden.
Tyvärr är det också på samma sätt i den gotländska debatten. När Liberalerna genom Johan Thomasson och Lena Grund pekar på att det finns ett systematiskt fel i sjukhusorganisationen, blir ryggmärgsreaktionen uttalanden om att ‘de vill slakta vården’. Där sätts debattnivån, och tyvärr faller många ner i käbbelträsket. De snärtiga uttalandena om slakt och avgångskrav hamnar på rubrikplats, samtidigt som Lena Grunds kvalificerade resonemang om organisationer och ekonomistyrning inte ens nämns.
Jag känner till Lenas resonemang eftersom vi tillhör samma parti. Jag vet att liknande kvalificerade resonemang, men med andra förtecken och slutsatser förs inom de andra partierna. Vi är olika partier därför att vi har olika grundvärderingar. Där vi i Liberalerna till exempel menar att kvaliteten är viktigast inom vården, menar Vänsterpartiet att ägarformen är viktigast. Därför landar vi olika i debatten kring vinster i välfärden. Klart att det blir hård debatt.
Ibland är skillnaden hårfin, men resultaten skiljer sig drastiskt. Både Liberalerna och Miljöpartiet håller kretsloppsresonemanget högt i VA-planen. Det var dåvarande FP som genom Mats-Ola Röden som fick in ordet ‘kretslopp’ i planen. Färskvattenslöseriet måste upphöra, där är båda överens. Men där Miljöpartiet förlitar sig på omställningsarbetet vill Liberalerna komplettera med ett stort avsaltningsverk. Nyansskillnaden landar i skilda ståndpunkter i ett 100-miljonerbeslut. Det blir en hård debatt även här, trots att man är nästan överens.
Därför blir uppmaningen till alla: Använd Almedalsveckan. Med långt över tretusen seminarier, extremt kvalificerade deltagare, och hur många ämnesområden som helst är det ett gyllene tillfälle att fortbilda sig. Dessutom ger det en bild av hur man trots skilda intressen kan samverka för att nå goda resultat.
Särskilt till de tvärsäkra: Världen är inte svart eller vit. Motståndaren kan ha fel, men måste inte vara ond. Det finns en regnbåge av många olika förslag till lösningar på de komplexa frågorna. Se dem under Almedalsveckan.