(Anförande i anslutning till verksamhetsberättelsen vid årsmötet 2004, i Hässelby-Vällingby lokalavdelning i Stockholm. Vid detta årsmöte avgick jag som ordförande.)

Kära folkpartister i Hässelby-Vällingby. Jag antar att de flesta har läst verksamhetsberättelsen, så jag tänkte inte högläsa ur den, utan i stället beskriva vad som ligger bakom idén med det arbetssätt som vi utvecklat under de senaste åren.

Jag tror att man kan beskriva det politiska engagmenaget som en pyramid.

• I toppen finns de som är mest engagerade – politikerna
• Basen består av partiets väljare.
• Däremellan kommer vi som är mer eller mindre aktiva, men som är uttalade folkpartister – vi som är medlemmar.

Om den översta delen av pyramiden ska bli större, krävs att basen utökas. Vi måste få fler väljare. Men för att ett ökat väljarstöd ska bibehållas stabilt, så måste även mellandelen växa. Vi måste alltså bli fler som är medlemmar i folkpartiet.

Men om vi ska bli fler som är medlemmar i folkpartiet, så måste medlemskapet vara intressant för de som vill vara med.

Liberalismen är en individorienterad idéologi, då måste också partiets organisation – i rimlig omfattning – kunna svara mot de individuella önskemålen.

Alla vill inte göra allt – och allt kan inte passa envar. Men alla bör känna att det tillräckligt ofta finns ett mervärde i att vara med i folkpartiet.

Olika mötesformer för olika människor

Men – återigen – vi är inte lika. Formerna för att prata politik, och i förlängningen få vara med och påverka, måste bli fler.

Den traditionella formen, en inbjuden talare som kommer till en samlingslokal, är oslagbar för oss som varit med ett längre tag, och vill bli informerade. Det blir som ett samtal i ett litet större vardagsrum, bland liberala vänner.

Men om jag går tillbaka till pyramiden – som gammal ingenjör så gillar jag schematiska figurer: De som ligger nära den undre linjen, nya medlemmar, blyga medlemmar, och personer som kan tänka sig att snart bli medlemmar, känner sig lite främmande för möten i samlingssalarna. Därför måste vi hitta nya ”arenor”, även här ute i Hässelby-Vällingby, därför möten med kända talare – på krogen.

Längs den andra linjen finns de som brinner för en eller flera frågor. De vill inte bara sitta och lyssna, de vill utforma och påverka politiken. Där duger inte samlingssalen, där är det mer sammanträdesrummet som gäller. Där är det mer av projektarbete och uppvaktningar som gäller. På sikt tror jag – personligen – att detta blir de organiserade nätverkens arbetssätt.

Detta var den teoretiska bakgrunden till att vi i Hässelby-Vällingby hade

• Jan Björklund – en kändis – på krogen
• samtal med Hamilton, och Wallhager
• Uppvaktning och Byggrupp – Nina Lundgren (riksdagen, SvBs styrelse, våra egna repr., våra engagerade medlemmar)
• Mingel och närhet – kulturpromenaden

Föreningen ska hjälpa ”sina” politiker
Men det är inte bara medlemmarna som ska få hjälp av föreningen. Den ska också hjälpa ”sina” politiker att träffa medlemmar.

Lokalföreningen ska vara en slags hemmahamn där ”de egna” tränas i att argumentera för sin personliga profil. Därför startade vi ”Sagt och gjort”-serien.

Tanken bakom dessa möten är att de ska bli en årligen återkommande aktivitet, där alla de politiker som valts in på vår lista, får en chans att berätta om sin politiska gärning.

Oftast är det ju bara affischnamnen som bjuds in. Dessa sagt-och-gjort-möten ger en chans för alla att få framträda för en intresserad men välvillig publik. Att det sedan är intressant för oss som lyssnar också, gör ju inte saken sämre.

Tillbaka till pyramiden.

Tillbaka till pyramiden. Om folkpartiet ska bli större, måste medlemmarna bli fler. Det vi som lokalavdelning kan göra är att försöka fylla området mellan strecken, och även områdena strax utanför strecken, med meningsfulla politiska aktiviteter.

• Vi måste lämna samlingssalarna för att locka nya att bli medlemmar;
• Men vi måste också också ha samtal, lokala projekt och trivselaktiviteter för befintliga medlemmar
• och välvilligt skolande aktiviteter för ”våra politiker”.

Jag tycker nog att vi detta år – 2003 – har gjort rätt hygglig insats för att skapa en intressant politisk förening, och jag hoppas att ni andra också tycker det.

Tack för ordet.