Vår fantastiska regering!

Nej, jag är inte ironisk. Hälsan tiger still, och i det tysta så utför den nya regeringen ett gott arbete.

Må vara att Reinfeldt inte har bevisat sina chefsegenskaper när det gäller att rekrytera moderater. Men det är ändå ett ganska avgränsat problem. Och hanteringen av fastighetsskatten är bedrövlig. Men när det gäller stora delar av det samlade arbetet, så tycker jag att man sköter sig utmärkt.

Sverige är ett socialdemokratiskt land. De två borgerliga regeringarna i slutet på sjuttiotalet, och början på nittiotalet vågade inte byta politisk linje, det blev (s)-light.

Den nuvarande regeringen verkar däremot ha gott eget självförtroende, och har startat en avsocialisering av samhället. Folkpartisterna sköter sig utmärkt. Men även de andra ministrarna ska ha beröm. Ta tex Göran Hägglund, som basar för den statliga delen av sjukvårdspolitiken: Alla stopplagar är borta, husläkarna är på väg in, rättssäkerheten för de funktionshindrade som har rätt till särskilt stöd – idag kan kommunerna strunta i dem utan stor risk.

I skymundan så håller också den statliga officiella synen på medborgaren att förändras. För några år sedan deltog jag i en grupp som diskuterade expropriationsregler. Jag drev en linje om att den som fick sin egendom fråntagen, också skulle tillmätas ett idéellt skadestånd; att få en motorväg över släktgården är inte bara en ekonomisk förlust. Vi var inte överens, framförallt kommunalpolitikerna ansåg det bli orealistiskt dyrt. Jag drev dessutom frågan om att en värdestegring efter expropriationen borde kunna tillgodoräknas den tidigare markägaren.

Nu har regeringen givit direktiv om att just detta ska utredas:

Utredaren skall vidare överväga om det bör ske någon form av vinstfördelning mellan den exproprierande och den vars egendom tas i anspråk. En annan fråga som utredaren skall överväga är om ersättning skall kunna lämnas för det individuella värde som en fastighet kan ha för sin ägare.

Regeringen gör precis som jag skulle ha gjort, om jag vore regering. Det är en fantastisk regering vi har!

..och ytterligare några förslag.

Snart börjar det substantiella remissarbetet med Förbifart Stockholm, vad avser tunnelns utformning, exakta dragning och andra konkreta frågeställningar.

I det sammanhanget bör man minnas att en tunnel är en investering, vars avskrivningstid räknas i sekel, snarare än år. Det är därför rimligt att ta en viss höjd för önskad och förväntad samhällsutveckling – även om den inte infallit just idag.

Jag tycker därför att Folkpartiet ska verka för att

• hela Förbifart Stockholm ska förläggas i tunnel, alltså även delen över Mälaren mellan Grimsta och Lovön
• tunneln dimensioneras så att även spårvagnar kan nyttja tunneln
• erfarenheterna från Södra länken vad avser trafikökning tas tillvara, så att inte tunneln blir underdimensionerad inom överskådlig framtid.

Andra bloggar om: förbifart stockholm, trafik, kollektivtrafik, spårvagn

Motion till Folkpartiet Stockholm:

Det är tråkigt att något så bra som materialåtervinning blivit så dåligt skött i form av sopsortering. Men det är inte principen det är fel på, det är tillämpningen.

Det finns idag en berättigad kritik mot sopsorteringen, åtminstone här i Stockholm. Det är fult och skräpigt vid de olika inlämningsställena. Överfulla återvinningsstationer och soptunnor skapar otrivsel, obehag och lockar fram råttor.

Tyvärr så har detta fått många att ifrågasätta sopsorteringen i sig. Eftersom återvinningsstationerna inte fungerar, så har man förletts att tro att det är återvinningen som bör ifrågasättas, inte metoden. Det är trist, eftersom det är fel.

Det är lätt medeltida att ställa soporna på gatan, idag finns det modernare system. Jag ger två exempel:

• På den internationella markanden finns flera företag som säljer moderna sorteringssystem. Ett av dem är det svenska företaget Optibag, vars system bygger på att man slänger soporna i sitt vanliga sopnedkast, men sorterat i olikfärgade påsar.
• Med en modern tillämpning av avfallskvarnar i diskbänken, så skulle Stockholms Stad kunna bli självförsörjande på biogas vad avser SL:s bussar och de av staden ägda fordonen.

Jag yrkar därför att Folkpartiet ska verka för att

• ett modernt sopsorteringsystem för hushåll införs, som möjliggör att alla hushållssopor kan transporteras från hushållet i en (1) samlingssäck
• inkoppling till det kommunala avloppsnätet av avfallskvarnar för matavfall tillåts och stimuleras

Andra bloggar om: sopsortering, biogas, biobränsle

Uppdatering 10 augusti 2009: Nu är partiet med på noterna, brännpunktsartikel i SvD

Det är motionstider i Folkpartiet Stockholms stad. Den fp-förening som jag är med i, har bland annat motionerat om kollektivtrafiken längs vår del av Gröna Linjen:

Resandet med SL ökar, utom bland de som bor i Hässelby och Vällingby.

Under flera år har SL:s resandeundersökningar visat på en trend av minskat kollektivresande för de som har att resa till eller från Hässelby/Vällingby. Detta skiljer sig från resandemönstren för den övriga staden, men är inte förvånande för oss som bor här.

Det är framförallt tunnelbanan som är sorgebarnet för de som vill resa kollektivt till/från Hässelby och Vällingby. Särskilt är det den gamla spårvagnsbanan som konverterades till t-bana på 50-talet, som är begränsande.

(Som kuriosa kan nämnas att restiden 1930 var kortare än den är idag, för sträckan Hässelby Villastad – Spånga – Centralen.)

Vi i Folkpartiet Liberalernas lokalavdelning i Hässeby-Vällingby vill att Folkpartiet Stockholms stad ska verka för att kollektivtrafikförbindelserna till och från Hässelby och Vällingby väsentligt ska förbättras, och att man för detta ändamål bör tillsätta en särskild arbetsgrupp.

Till inspiration för denna arbetsgrupp så listas här några diskussionsförslag:

• Sätt återigen in snabbtåg, som dels hoppar över de flesta av de mellanliggande stationerna, dels kör om framförvarande tåg på tre-spårsbanan vid Åkeshov.
• Förläng t-banan till Hässelby Villastad, och flytta i samband med detta stallarna från Vällingby C till det gamla sopstationsområdet i Lövsta.
• Släpp linjetrafikskoncessionen fri – med fri prissättning, så länge som SL inte klarar att ge ”sittplatsgaranti” för alla resenärer.
• Sätt in katamaraner – likt dem som trafikerar Themsen i London – längs med mälarstränderna.
• Gör om den gamla banvallen mellan Spånga – Hässelby till bussgata.

Folkpartiet Liberalernas lokalavdelning i Hässeby-Vällingby yrkar därför att

Folkpartiet Stockholms stad ska verka för att kollektivtrafikförbindelserna till och från Hässelby och Vällingby väsentligt ska förbättras, och att man för detta ändamål bör tillsätta en särskild arbetsgrupp.

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: kollektivtrafik, SL

Bland oss som vill försvara folkbiblioteken med de fria boklånen, finns det ibland tendenser till att fastna i ett försvarande av det befintliga systemet. Diskussionen kan lätt bli krampaktig, den som föreslår förändringar klassas ofta av debattmotsåndare som kulturfientlig. Själv har jag blivit beskylld av kulturchefen (i en annan stad) för att vilja lägga ner biblioteksväsendet, när jag ifrågasatte det kloka i att satsa på dyra bibliotekshus, i stället för att satsa på böcker, personal och tillgänglighet.

Jag vågar dock ett nytt försök:

Det övergripande målet med offentliga anslag till bibliotek, bör vara att främja ett ökat läsande och ökat kvalificerat kunskaps- och informationssökande. Detta bör direkt återspeglas i ersättningssystemet för folkbiblioteken.

I Nacka kommun har man valt en modell, som i deras kulturplan beskrivs enligt följande: ”Avtal kommer att tecknas med varje biblioteksenhet och ersättning kommer att ges utifrån antal besök, antal utlån och öppethållande.” I Nacka finns det numera även privat drivna bibliotek.

Det finns all anledning att tro

• att en bibliotekspeng av det slag som Nacka infört, kommer att stimulera fria entreprenörer att starta privata bibliotek
• att ett ökat antal fria bibliotek kommer att stimulera biblioteksnäringen så att tillgänglighet och lånemöjligheter förbättras
• att konkurrens och utveckling kommer att ge fler boklån och fler kontaktmöjligheter för kvalificerad bibliotekspersonal per satsad skattekrona.

Eftersom det är motionstider i Folkpartiet Stockholms Stad, så har jag yrkat att

Folkpartiet ska verka för att en finansieringsmodell – bibliotekspeng – liknande den i Nacka, införs även i Stockholms Stad.

Andra bloggar om: bibliotek

Lars Leijonborg får lämna över ordförandeklubban till någon annan, och det är nog bra. Man bör se det på samma sätt som när förlorande fotbollslag byter tränaree. Det behöver inte nödvändigtvis vara ledarens fel att laget förlorar, men en ny ledare har i ett sådant läge ett förändringsmandat som den gamla svårligen kan erövra.

Det finns i praktiken bara en kandidat som ersättare: Jan Björklund. Men Jan har ju gjort sig känd som förespråkare för ordning och reda i skolan, och blir då genast omöjlig bland en massa plyschbyxor.

Först som sist: Jag har inte arbetat i närheten av Jan. Jag verkar i Landstinget – han i kommunen. Som gräsrotsmedlem så har man inte heller något direkt nära umgänge med partiledningen. Men vi har mötts i några debatter, och har utväxlat något mail eller två.

Med det sagt, så har jag på avstånd fått följande bild av honom:

Jan är en bra chef. Även om han förvisso är stark och målmedveten, så engagerar han sig på ett professionellt sätt i sina medarbetares väl och ve. Han har absolut de chefskvaliteter som en företrädare för en stor organisation ska ha.

Jan är även en bra ledare. Jag har vid flera tillfällen sett hur han tagit till sig konstruktiv kritik mot den linje som han företrätt. Att verkligen sätta sig in i meningsmotståndares argument, är en styrka.

Jan är ingen idespruta. Det är bra. Som företrädare för en organisation så ska man i första hand föra fram organisationens ståndpunkter. Om man då har huvudet fullt av nya spännande infall, så kan organisationen lätt känna sig frånsprungen. (Det är just det som hänt folkpartiet på senare år; man får läsa i tidningen om vad som är veckans åsikt.)

Dessutom har han ju som bekant (major Björklund, ni vet) haft en yrkeskarriär utanför politiken. Inte sedan Bohmans och Fälldins dagar har det förekommit i politikens toppskikt.
Några argumenterar för att vi borde ha en kvinna, för att matcha Mona Sahlin. Jag tror att Jans kärvt kompetenta framtoning kommer vara uppfriskande fräscht, och göra honom till en debattvinnare gentemot Mona Sahlin.

Men visst borde vi ha en kvinna som ledare. Jag skulle (fortfarande) helst se att vi fick Maud Olofsson, som ledare för ett större, enat, liberalt parti. Men fram tills dess så blir Jan en utmärkt ledare för Folkpartiet.

____________________

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: Jan Björklund, Folkpartiet, Lars Leijonborg

Jag motionerar. Inte så ofta, inte så mycket och inte så flitigt. Men dock, det blev fyra motioner till Folkpartiets Landsmöte 2007.

Artikeln från januari 2006, “Riktiga personval redan nu” blev en motion med samma lydelse. Folkpartiet både bör och kan gå före när det gäller att införa spärrlösa personval. Men på Landsmötet så sitter det nästan bara etablerade politiker som ombud – månne de vågar utmana sig själva?

Under året så har jag upprörts av hur godtyckligt enskilda personer behandlas i bygg- och fastighetsärenden. (Men det kan ju vara på sin plats att påpeka att inget är självupplevt. (Jag talar inte i egen sak, mer utifrån en mix av Rawls slöja och Nozicks äganderätt.)

1. Om sakägarna är överens, så ska inte politikerna få förstöra den överenskommelsen. “En större Friggebod“
2. Man ska veta vilka regler som gäller, inte behöva muta charma politiker. “Mindre godtycke i bygglovsärenden“
3. Om man äger sin mark, så ska inte grannen kunna anordna en tvångsförsäljning till sig själv. “Markrofferi bör vara olagligt“

Nu blir det en väntans tid, fram till Lansdmötet i september.

Andra bloggar om: bygglov, äganderätt, lagstiftning, Folkpartiet, landsmöte