Transportapparaten – behov och önskningar

Mellan bostad och arbetsplats

Förskolebarn

Krav på säker och anpassad trafikmiljö, i första hand vid anslutningar till förskolor och lekplatser.

Detta kan tex innebära att

  • cykelbanor i närheten av förskolor ska utformas så att både skjutsande föräldrar lätt kan stanna, och passerande cyklister kan passera utan intressekonflikter i utrymmet
  • busshållplatser i närheten av förskolor ska planeras med avséende på tillgänglighet med barn och barnvagn
  • barn som skjutsas med bil ska inte behöva möta backande fordon, eller gå ut i körbanan för att lämna bilen
  • kollektivtrafikens fordon, där politikerna är beställare, bör utformas med ett ”en-metersperspektiv”. Även små barn ska ha behållning av sin resa.

Yngre skolbarn

Krav på säkra transportvägar mellan bostad och skola. Ambitionen är att yngre skolbarn ”ska ta sig för egen maskin” till och från skolan.

Detta innebär att dessa barn är gångtrafikanter, cyklister och kollektivresenärer – ibland allt under en och samma resa. Hela vägen mellan skola och bostad skall vara konsekvent barnsäkert genomförd. Trafikmiljön måste ”förlåta” de misstag som barn gör, och utformas för att minimera riskerna med dessa misstag.
Utöver vad som tidigare listats, kan detta tex innebära att

  • skolbarns cykelvägar samlokaliseras med gångvägar, och skiljs från de snabbare cykellederna
  • cykelvägar i närheten av skolor ska utformas så att cyklister kan passera utan intressekonflikter i utrymmet
  • busshållplatser i närheten av skolor ska planeras med avséende på att många barn samtidigt ska stiga på eller av bussen
  • upphöjda vägövergångar närmast skolan, och längs mer frekventerade gångstråk

Ungdomar

Krav på säkra transportvägar mellan bostad, skola och fritidsaktiviteter. Krav på trygga transportmiljöer även sen eftermiddag och tidig kväll.

Utöver vad som tidigare listats, kan detta tex innebära att

  • cykellederna bör vara utformade för rask cykelhastighet 20-40 km/h, samt med naturliga fartdämpare före korsningar och övergångar
  • tunnelbanestationer och bussterminaler måste vara tillräckligt ”vuxentäta”. (Inte nödvändigtvis med vakter. Trevliga affärer, caféer och liknande kan också tjäna detta syfte.)

Studenter

Krav på billiga transportmöjligheter mellan bostad och skola.

Utöver vad som tidigare listats, kan detta tex innebära att

  • terminalerna vid lärosätena måste vara utformade för att klara stora folkmängder
  • en förståelse för att ”arbetstiden” för studenter skiljer sig från normal kontorstid
  • stora cykelparkeringar behövs vid lärosätena
  • stora parkeringsplatser behövs vid lärosätena

Yrkesverksamma föräldrar

Krav på snabba och effektiva transporter mellan hem – eventuellt via skola – och arbetsplats.

Notera att kravet här är snabbhet och effektivitet till skillnad mot studentens krav på billig transport. Ett argument som används för att ta bilen är att ”transporterna till arbetet tar för lång tid eftersom jag måste lämna på dagis eller skola”.

Utöver vad som tidigare listats, kan detta tex innebära att

  • Planering av placering av dagis/skolor och förläggning av kollektivtrafik skall ske så att dagis/skolor har tillfredsställande kollektivtrafik
  • eventuellt kan ett införande av flextid i skolor bidra till att sprida resandet över tiden –  ”platta till topparna”
  • oavsett vilket transportmedel som väljs, måste proppar och stockningar minimeras

Vuxna utan barn

Krav på snabba och komfortabla transporter mellan hem och arbetsplats.

Utöver vad som tidigare listats, kan detta tex innebära att

  • om kollektivtrafiken ska framstå som ett attraktivt alternativ, måste resan vara lika snabb och bekväm som med en egen bil
  • väderskyddade hållplatser
  • lättillgängliga parkeringsplatser för pendlare

Lätt funktionshindrade

Krav på god tillgänglighet.

”Funktionshindrade” är inget särintresse. Utöver de som pga av skada eller från födsel har nedsatt funktion, kan den bandagerade elitidrottsmannen, den höggravida kvinnan eller vi alla – när vi blir äldre – med flera exempel tidvis ingå i denna grupp. En otillgänglig miljö drabbar oss alla.

Utöver vad som tidigare listats, kan detta tex innebära att

  • säkra god tillgång till stödpunkter (handtag att hålla i, stoplar att luta sig mot, bänkar att sitta på)
  • säkra god tillgång till anpassade parkeringsplatser
  • tydliga skyltar och markeringar ska finnas vid hållplatser – och inte bara visuell information

Gravt funktionshindrade

Krav på snabba och komfortabla transportsystem mellan hem och arbetsplats.

Utöver vad som tidigare listats, kan detta tex innebära att

  • hela kollektivresan ska kunna genomföras med självgående rullstol, utan assistans från medpassagerare eller förare
  • det ska vara lika enkelt att beställa färdtjänst, som att beställa taxi

Övriga personresor

Tjänsteresor

Kravet på effektivitet är stort.

Kortast möjliga restid dörr-till-dörr eftersträvas. Kostnaden för resan vägs mot resenärens timtariff, vilket ofta ger en prisokänslighet.

Detta innebär att

  • tjänsteresor kan bära sina egna kostnader.

Taxi

Kravet på effektivitet är stort. Kortast möjliga körväg dörr-till-dörr eftersträvas.

Dagens taxitariffer bygger på körd sträcka, varför behovet av öppna gator och framkomlighet är stort.

Detta innebär att

  • ”trafiksaneringar” och avstängningar bör undvikas
  • kollektivtrafikfiler bör generellt upplåtas till Taxi

Vårdtransporter

I princip samma krav som för tjänsteresor. Kortast möjliga restid eftersträvas.

I detta sammanhang bör sammhällsnyttan med ambulanshelikoptrar undersökas. (Ett ökat nyttjande av helikopter kan reducera den totala samhällskostnaden vid olycksfall.) En ambulanshelikopter kräver en landningsyta på ca 15 * 15 meter, vilket i princip kan nås i de flesta gatukorsningar om skyltar, refuger och belysningsstolpar flyttas och anpassas.
Kollektiv nattrafik
Kravet är tillgänglighet, i både tid och rum. Den kollektiva nattrafiken må vara glesare än dagtrafiken vad avser turtäthet, men inte avséende yttäckning.

Kravet på trygghet är särskilt accentuerat nattetid. Alla resenärer ska uppleva kollektivresan, inklusive väntan, på- och avstigning, som trygg och komfortabel.

Fritidsresor

Semesterresor sker ofta med bil, och dessa resor motiverar ofta ett köp av motorstarka bilar. Man bör pröva om en satsning på biltåg skulle kunna leda till en mindre energislukande bilpark. Visionen kan vara att tåget drar bilen i mycket hög hastighet den långa sträckan, och den korta sträckan ”fram till stugan” sker för egen maskin.

I den mån resan sker med kollektiva färdmedel (flyg, tåg, buss, båt): Man accepterar låg turtäthet men det skall finnas en perfekt passning mellan anslutande trafikslag.

Den gästande turistens krav på trafikapparaten är i första hand av informationskaraktär, den ska vara tydlig och lättförståelig.

______________________________________________________________

Godstransporter

Företagen är som producenter, grossister eller detaljister beroende av tillförlitliga transporter. Transporten är en viktig del i företagens logistikkedja, där lageromsättningen och kapitalbehovet är viktiga förutsättningar för en lönsam drift och en utveckling av näringslivet.

En storstadssregion som Stockholm måste kunna erbjuda snabba och säkra transportvägar för alla transportslagen. Det är därför nödvändigt att planera för framtida distribution av gods/varor genom särskilda logistikcentra/terminaler för omlastning/lagerhållning (3:e partslogistik), belägna i Stockholms ytterområden.

Den tunga trafiken skall inte gå inom eller genom Stockholms City.

Tung trafik

Bulktransporter i Stockholmsregionen utgörs i huvudsak av oljetransporter, från hamnarna i Loudden och Nacka, vilka kommer att läggas ner.

Nyligen har beslut tagits om att flygbränslet skall transporteras från Gävle med järnväg till Sigtuna /Brista. Därmed försvinner de ca 20 tankbilar som dagligen kör på Valhallavägen från Loudden till Arlanda. En klar förbättring ur säkerhets- och miljösynpunkt.

Flera alternativ planeras och utreds nu för att försörja Stockholm med olja, till exempel Gävle, Oxelösund och Södertälje. Det är viktigt att dessa planeras på ett både logistiskt riktigt sätt – med mindre depåer i Stockholms närområde, och ett miljövänligt sätt – transporter men pipeline eller järnväg.

Containertrafiken till sjöss, som planeras att bli lokaliserad till en ny hamnanläggning i Norvik (Nynäshamn) kommer att kräva bättre vägförbindelse (Väg 73) till Stockholm och dubbelspår hela vägen till Nynäshamn.

Merparten av den tunga biltrafiken för styckegods går idag till godsterminalerna i Västberga/Årsta och Postens distribution av företagspaket i Segeltorp och distribueras därifrån med mindre bilar. Från Coops och ICA:s centrallager i Bro repektive Kallhäll sker distribution till hela Storstockholmsområdet.

Med järnväg går godset med enhetslaster till containerterminalen i Älvsjö och logistikcentralen i Jordbro för vidare distribution med mindre lastbilar in i Stockholm. Båda dessa ligger söder om Stockholm. I framtiden finns behov av ytterligare en container-terminal norr om Stockholm.

Eftersom flera industriföretag nu är lokaliserade till områden norr om Stockholm vore det bra att planera för ett logistik-centrum i anslutning till Arlanda flygplats, där Luftfartsverket planerar en utbyggnad av flygfraktområdet. Där finns också goda anslutningar till väg-och järnvägsnätet (E4/E18, Norra stambanan) och möjlighet till kombinerade transporter (multimodala) med järnväg/bil och bil/flygfrakt.

Farligt gods ADR/RID/DGR i bulk bör bara transporteras på särskilt anvisade järnvägar/vägar som inte passerar genom tätortsområden och där det finns goda möjligheter till räddningsinsatser.

Transitrafiken med tunga lastbilar till/från Finland skall ledas genom Södra Länken så länge som färjorna ligger kvar i Stadsgårdshamnen. I övrigt bör transittrafiken Finland/Baltikum lokaliseras bort från Stadsgården och Värtahamnen till Kapellskär.

Varudistribution

Varudistribution (lättare transporter) från bör ske med mindre fordon (lastbil < 6 ton). Avlastningsplatser utmed gatorna är ett "måste" och skall markeras tydligt med plats och tid. Viktigt att dessa blir fredade zoner och överträdelser av andra trafikanter skall därför bötfällas hårt. För den vanlige medborgaren/konsumenten blir utbudet av närbutiker (livsmedel- och special butiker) allt mindre och dessa koncentreras istället till köpcentra utanför staden (Arninge, Barkarby, Bredden, Kungens kurva, Sickla). Detta bygger på att konsumenten har tillgång till bil egen eller genom bilpool. Tillfartsvägar och parkeringsplatser måste då vara tillpassade. Alternativt och mer effektivt skulle det vara om butikerna kunde ta hand om varudistributionen. Försök med e-shopping med distribution till hemmet hem har gjorts men inte fallit så väl ut. Tiden talar dock för att man i ökad utsträckning kommer att köpa också fler distributionstjänster från butikerna i takt med att man värderar sin egen tid högre. Kanske kan man inkludera distributionstjänster i skattebefriade "hushållsnära tjänster".