Rättvisa förutsättningar för alla

Filip Reinhag frågar (4/10) ’Hänger riskkapitalisters möjlighet att göra vinster i svensk skola samman med fattiga människors möjlighet att välja skola?’ och svarar ’Nej’, men utan att på något sätt visa hur valfriheten ska bestå. Istället kommer fluff om hur svårt det är att skapa ett system som ger ’åt var och en efter dess behov’. Reinhag har fel, men först lite om ekonomin.

Kommunala verksamheter måste bära sina kostnader, det håller alla seriösa politiker med om. För att även kostnaden för lån och investeringar ska täckas måste verksamheten dessutom ge ett överskott – den måste ’gå med vinst’. Hur stor vinsten ska vara är däremot en politisk fråga, låg ’kommunal’ vinst betyder att man skickar skulden till barnen. Men alltså – alla verksamheter, privata såväl som kommunala måste ’gå med vinst’.

Så svaret på Reinhags fråga är: Ja, absolut! Utan vinster blir det ingen verksamhet, inte ens kommunal. Utan möjlighet för friskolor att göra vinst blir det inga valmöjligheter för fattiga föräldrar. Utan valmöjligheter så får vi inga välfärdsvinster. Men det går att få än större välfärdsvinster utan att bolagens vinster behöver skjuta i höjden.

Reinhag och jag är överens om att skolpengen inte tar tillräcklig hänsyn till de behov eleverna har. Sedan skriver han att det är ’svårt att utforma’ ett system som tar denna hänsyn. Men systemet finns – och är infört på Gotland. Exakt en månad (25/8) innan Reinhags första artikel skrev Gotlands Tidningar om ”Uppdrag socioekonomisk resursfördelning” som skulle behandlas politiskt. Om utredningens förslag går igenom får Gråboskolan ett ökat tillskott, där ökningen motsvarar det man håller tillbaka från Atheneskolan och Solbergaskolan. Systemet finns och fungerar, men det vill inte Reinhag kännas vid.

Istället för att förbättra ett system som ger rättvisa förutsättningar för alla skolor (minns att både den kommunala Solbergaskolan och den privata Atheneskolan fick ’betala’ till den kommunala Gråboskolan) så vill socialdemokraterna backa tillbaka till en rosa drömtillvaro – som aldrig fanns. Då satte de resursstarka sina barn i ’bra’ skolor genom pengar eller fejkad folkbokföring, talanger fick inte utvecklas och betygssystemet skulle sortera barn, inte visa kunskap.

De kommunala skolledarna och rektorerna har ett tuffare uppdrag än de privata, så är det. När professionen vill reformera skolorganisationen för att skapa pedagogiskt hållbara grupper så förstör vissa politiker det. Friskolorna kan däremot i lugn och ro skapa den skolorganisation de vill. Därför vill Liberalerna Gotland i en motion ge de kommunala skolorna samma stabila förutsättningar som de privata, och i gengäld minska politikernas detaljstyrning. Men minskad politisk detaljstyrning har aldrig gillats av socialdemokraterna. Det gör sig nog inte på plakaten.

Publicerat på Gotlänningens (GT) ledarsida den 8 oktober 2021.