Kategoriarkiv: …bland annat om internationella frågor

”Det är fullt – stanna i Syrien!”

”Det fanns inte plats i gästrummet, så {hon] fick föda i allrummet och lägga barnet i den skål där djuren brukade få krubb”. Fritt översatt, men det är så det står i originaltexten. Inte ’det är fullt, kom inte hit’.

Den yttersta konsekvensen just idag av ’det är fullt, kom inte hit’ är att det betyder ’stanna i Syrien’. Det är förstås inte så de uttrycker sig, det lindas in i fraser om att andra måste också ta sitt ansvar. Men om ’de andra’ inte gör sitt så återstår att antingen röja plats i allrummet, eller skicka signalen om att stanna i Syrien.

På en gobeläng hos en bekant i Barlingbo stod det ’”Fem voro bjudna men tio är komna. Slå vatten i soppan och hälsa välkomna!” Man skulle vilja höra lite mer av det hos de som har tillgång till de breda mediekanalerna. När det kärvar till sig så får man bjuda till. Jag har tre sängplatser över, de har ställts till förfogande.

Att det blir påfrestningar om det helt plötsligt kommer flyktingar motsvarande ett helt nytt Uppsala är väl självklart. Men det som nu händer visar också att de politiskt styrda verksamheterna inte är skapta för förändringar. Vi inom IT-industrin brukar tala om skalbarhet. Det politiskt styrda är inte skalbart. Modellen bygger på att allt måste gå genom nämnder och politiskt styrda tjänstemän. Medborgaren eller den som sitter i verksamheten är inte betrodd.

Asylsökande barn ska gå i skola även innan de fått uppehållstillstånd. Det är bra. Men skolans rektor får inte anställa kompetenta asylsökande vuxna som resurs i skolorna. Det är inte tillåtet.

Migrationsverket betalar för begagnade vinterkläder till barnen. Det är bra. Men varje barn måste hanteras genom en separat ansökan. Man får inte ge till samtliga barn samtidigt, trots att man vet att alla ska ha vinterkläder. Det är inte tillåtet.

Asylsökande får inte gå på SFI, trots att det skulle underlätta den kommande integreringen. Det är inte tillåtet.

Listan kan göras hur lång som helst. De som är i verksamheterna vet vad som behövs, och vilka förenklingar som skulle kunna göras utan att äventyra rättssäkerhet eller budget. Det är bra. Men det är inte tillåtet.

Det goda, som de ogina ropen om att ’det är fullt’ skulle kunna medföra, vore om vi kunde öppna strukturerna så att all migration kan bejakas.

Min vädjan till de (tre?) tveksamma företagarna i Fårösund och alla andra som har att hantera den nuvarande flyktingströmmen: Säg inte att det är fullt. Tala istället om för oss politiskt aktiva vad som skulle behövas för att göra just er verksamhet skalbar. Tillfälligtvis något utspädd soppa eller sovplats i allrummet? Jag lovar att åtminstone jag och de liberala vännerna i Folkpartiet Gotland kommer att lyssna, och lyssna noga.

——————————–
Publicerad på Gotlands Tidningars ledarsida 21 nov 2015

Efterlyses: En tokliberal migrationspolitik

(Motion till Folkpartiets Landsmöte 2015)

Den nuvarande svenska migrationspolitiken är en skam och en olycka.

En skam därför att den gör börd, nationalitet eller andra påstådda gruppidentiteter till en viktig egenskap när det gäller att bedöma en person.

En skam därför att den bygger på en grund som lagts av despoter som vill kontrollera sina undersåtar.

En skam därför att besluten i våra parlament aktivt driver människor i döden i sin högst rättmätiga strävan efter en bättre tillvaro.

Men också en olycka för Sverige som nation. Om inte landet innanför kustremsorna ska bli ett säsongsbefolkat sommarland så måste vi bli fler invånare. Många fler invånare som utvecklar och stärker vårt samhälle.

Därför behövs det en radikal omläggning av migrationspolitiken. En omläggning som leder till de öppna gränser som många liberaler säger sig kämpa för.

Denna motion vill lägga grunden för en sådan omlagd migrationspolitik genom att markera några grundstenar. Den bygger på grundtesen att ’Den som kan och vill arbeta i Sverige, ska få göra det’.

Det vanligaste motargumentet från socialistiskt och konservativt håll är att ’Vi kan inte ta emot alla’.

Det liberala svaret är att – Jo det kan vi. Den fysiska/geografiska ytan finns. Vi kan ta emot alla som kan och vill arbeta i Sverige, eftersom varje sådan individ i krassa ekonomiska termer innebär ett nettotillskott.

Den enda återstående frågan är om vi vill. Mitt svar är: Ja!

En första grundsten gäller rätten till att vistas på svensk mark. Här ska regler motsvarande EU:s regler för uppehållsrätt tillämpas för alla utlänningar som saknar uppehållstillstånd. I korthet innebär det att den som bevisar att hen arbetar eller på annat sätt klarar av att försörja dig får vistas i landet. Person med uppehållsrätt har inte rätt till försörjningsstöd, men omfattas i stort av övriga socialförsäkringar med samma kvalificeringskriterier som idag. Dagens regler för uppehållstillstånd tillämpas för de som önskar ett sådant.

En andra grundsten gäller för asylsökande. Med det förändrade begreppet uppehållsrätt så behövs inte uppehållstillstånd. Beviljandet av asyl ska då innebära att kravet på egen försörjning tas bort, försörjningsstöd kan beviljas. Avslag av asyl innebär att den asylsökande ses som en ’vanlig’ migrant, med uppehållsrättens krav på egen försörjning. Dagens regler för uppehållstillstånd tillämpas för de som önskar ett sådant.

Med den önskade ökade invandringen behövs det liberaliseringar inom fler politikområden än ’Migration’. Grundsten tre är ett exempel på en sådan följdförändring, kanske den viktigaste.

En tredje grundsten gäller bostäder. Med den önskade ökade invandringen behövs det massivt fler bostäder och därför måste reglerna för byggande av bostäder förändras i grunden. Ett första steg är att ta bort det generella förbudet mot att bygga. (För att få bygga krävs bygglov. Utan bygglov är det olagligt att bygga.) En anmälningsplikt där fastighetsägaren visar hur detaljplanen uppfylls ska räcka. För byggande utanför detaljplanelagt område ska generella regler finnas. För den som vill bygga utanför dessa regler eller planer tillämpas dagens system för ’frimärksplaner’.

Yrkande:

  • Folkpartiet Liberalerna ska arbeta för att regler motsvarande EU:s regler för uppehållsrätt ska tillämpas för alla utlänningar utan uppehållstillstånd
  • Folkpartiet Liberalerna ska arbeta för att ett avslag på asylansökan ska innebära en frist på tre månader för att ordna egen försörjning för att därefter kunna uppfylla den nya uppehållsrättens regler
  • Folkpartiet Liberalerna ska arbeta för att avskaffa dagens förbud mot byggande

Putins återupprättande av Sovjet ifrågasätts från Kreml

Även om Putin arbetar hårt för att återupprätta Sovjetunionen, så är landet inte där ännu:

I en artikel i ryskspråkiga Vedomosti varnar ekonomen Yevsei Gurvich för att Ryssland inte på något sätt har råd med de geopolitiska aktiviteter som just nu sjösätts.

Gurvich är inte vem-som-helst, hans titel (på engelska) är head of ”the Economic Expert Group”, included in the Economic Council under the President of Russia. Kritiken mot Putin kommer alltså ’inifrån Kreml’.

Gurvich skriver att Ryssland måste välja mellan vapen och välfärd. Landet spenderar dubbelt så mycket per capita på militären som Natoländerna, men bara hälften så mycket på utbildning och hälsovård. Samtidigt är gapet till Natoländerna i absoluta tal myckt stort – NATO spenderar sju gånger så mycket på militär som Ryssland.

Gurvich påminner också om att det var kapprustningen mot väst som knäckte Sovjetunionen, men påminner också om att Putin sett Sovjetunionens upplösning som en geopolitisk katastrof. Retoriskt frågar han varför presidenten vill köra samma spår ytterligare en gång.

Gurvich avslutar med att Ryssland (=Putin) nu kan välja att vara ’Kung för en dag’ för att därefter administrera ett fattigt land, eller att ’mobilisera den politiska viljan’ för att restaurera förtroendet hos investerare och att genomföra verkliga reformer för att bygga välstånd och ett rikt land med verkligt inflytande.

Putins återupprättande av Sovjet

Den ryska Duman godkände den 24 april ett lagförslag som kriminaliserar spridning av ”falsk information om verksamheten i Sovjetunionen under andra världskriget”. Hela lagtexten handlar om ett förbud mot att ’Rehabilitera nazism’

Vidare sägs att straffrättsliga påföljder kommer att ges för ”spridning av uttryck för tydlig brist på respekt för samhällets information” i samband med firande och högtidlighållande av militärens insatser under försvaret av fosterlandet. Även offentlig spridning av visad brist på respekt för symboler som visar militärens ärofyllda historia, blir straffbart.

Enligt personer – som numera måste förbli anonyma – i ryska Memorial innebär detta ett förbud mot både såväl att forska om Andra Världskriget som att undervisa om det.

Putin arbetar hårt för att återupprätta Sovjetunionen.

Putin och andra fiender

Krim och Putin visar att vi (återkommer till vilka som är ‘vi’) ligger efter när det gäller att försvara oss och våra värderingar. Putin har effektivt och målmedvetet mobiliserat sin propagandaapparat, och vunnit.

Den vision som Putin presenterar är klassiskt nationalromantisk, en bild om att hela folket ska samlas i en nation – i moderlandet. Väl samlade ‘hemma’ blir allt mycket bättre. Monokulturens lockelse ligger i att när alla är lika blir det mindre friktion och mera trivsel. I detta ligger också en vilja att mota bort sådant som man finner främmande.

Det Putin och de andra sovjetnostalgikerna i Rysslands ledning har lyckats med är att få denna vision att verka mer attraktiv än det liv som vi inom EU lever. Putin har fått en tillräckligt stor del av de rysktalande i Abchazien, Transnistrien, och på Krim att bli femtekolonnare. Tragiskt.

Vi som tror mer på stärkta individer än starka nationalstater, mer på mångfald än monokulturer och mer på liberal demokrati än arrestokrati måste också mobilisera.

På hemmaplan bör vi återskapa Styrelsen för Psykologiskt Försvar, det gamla stridsropet ‘fienden ljuger’ håller fortfarande. Alltför ofta låter man sig luras av första bästa länkträff. En fiende som satsar på desinformation behärskar förstås sökmotoroptimering.

Det är också viktigt att definiera vem som är fienden. Att varna för ryssen eller något annat folkslag leder bara fel. Nationalistpopulism har lett till katastrofer flera gånger under 1900-talet.

Fiende är alla de som förespråkar despotism, etnicism, monokulturer eller styrda medier. Inte ett folk men högst möjligt dess ledare. Men fienden är också idéer och deras partier. Minns att samma samhälle som Putin bygger för ryssar vill nationalister bygga även i Sverige för ‘etniska svenskar’.

Vi måste mobilisera tillsammans med våra vänner. Det öppna samhällets förespråkare sammanfaller i allt väsentligt med EU-medlemskapets försvarare i alla länder. Därför bör även EU mobiliseras i informationskriget mot fienden.

Människor i fungerande liberala demokratier är friskare, lever längre, och får bättre offentlig service än de som har oturen att leva under despoter. Det finns ett orsakssamband och det bör vi berätta om, och med fakta propagera för! Jag citerar Liberal Mångfald landsmötesmotion: Vi måste exportera liberal demokrati!

Fri invandring redan infört för en halv miljard, dags för resten!

Lampedusa. Det räcker nu, sedan länge!

Migranter drunknar i tusental i Medelhavet, utnyttjas som (nästan) oavlönad arbetskraft och lever under högst rättsosäkra förhållanden. Allt på grund av en blandning av nationalistiskt tänkande med rötter i det tidiga 1800-talet, och en ännu äldre idé om att ett lands innevånare ’tillhör’ de regerande. Det finns ett ’vi’ och ’dom’ som bygger på ett kollektivistiskt tänkande där människor bedöms utifrån sin börd, och inte sina egenskaper. Jag avser förstås den så kallade reglerade invandringen.

Som rättrogen liberal förfäktar jag förstås att den enda moraliskt försvarbara ståndpunkten är en fri invandring. Fram till nu ofta med tillägget att det nog är en utopi, eller åtminstone dröjer ett tag.

Men inte nu längre, nu kan jag utan naivitet ta bort tillägget. Jag var på ett seminarium i Almedalen och blev införstådd med hur det redan fungerar för strax över 520 miljoner EU- och EES-medborgare.

I mycket korta ordalag:
(Mer utförligt på Wikipedia – Rörlighetsdirektivet)

  • Alla har rätt att vistas i Sverige så länge de kan försörja sig själva, och sin eventuella familj
  • Man betalar skatt som ’vanliga’ svenskar
  • Man omfattas av de flesta offentliga välfärdssystemen (vård, skola till barnen, f-kassa etc) utom de som som ger direkt försörjningsstöd
  • Vill man omfattas av hela välfärdssystemet så måste man söka om uppehållstillstånd på vanligt sätt

Syftet med att ha villkor för uppehållsrätten är att en person inte skall bli en belastning för ett annat lands sociala biståndssystem.

Detta är ett tillräckligt bra system. Visserligen skapar det ett A- och ett B-lag i samhället, där vissa innevånare inte får bo kvar om de inte kan försörja sig. Men jag tycker att det förefaller oändligt mycket mer humant än det system som fortfarande gäller för de utanför EU. Ett system som leder till drunknade i Medelhavet och människor kvävda i containrar i sin högst rimliga strävan efter ett bättre liv.

Det finns alltså ett färdigt lagpaket som redan nu ger nästan fri invandring för en halv miljard människor. Inom det systemet behöver ingen vara papperslös och utnyttjas av skrupelfria. Utmärkt, slut på containerdöden.

Det enda som behövs är att skriva om lagens inledning så att den omfattar ALLA människor, utan uppdelning efter börd. Sveriges Riksdag: Gör det!


Om flyktingbåtstragedin vid Lampedusa med bl.a Cecilia Malmström i Metro; Cecilia Wikström i SvD; Erik Ullenhag i SR ; Cecilia Wikströms webbplats om reaktioner på hennes uttalanden; Rasmus Jonlund mer konkret om vad som behöver göras inom EU.

Mer om samma ämne. SvD, Lampedusa, Fästning Europa, Invandringspolitik

Tidskriften Liberal Debatt om Fri Invandring

 

Policy för utrikespolitik

Folkpartiet startar inom kort ett arbete med att revidera sin policy för utrikespolitik. Så just nu är ett bra tillfälle för att föra yviga, ideologiskt baserade diskussioner kring vad som bör styra en liberal utrikespolitik.

Detta debattinlägg är ett försök till start av den diskussionen, och jag vill fokusera på vad Folkpartiet skulle kunna göra för att ’exportera liberal demokrati’.

Tanken är att demokrati måste byggas underifrån, det måste finnas en grundläggande trygghet för medborgarna samt fungerande institutioner. Jag tror dessutom att man måste välta tron på en stark ledare, till förmån för en tro på styrka genom samarbete.

Den viktigaste frågan är förstås hur vi (Folkpartiet/Sverige) ska kunna bidra till att de mänskliga rättigheterna respekteras överallt och alltid. Men detta brukar resultera i floskelfyllda högtidstal, med alltför lite konkretion.

Jag gör därför ett försök att bryta ner allt detta till lite mer handfasta frågeställningar:

Utrikespolicyn bör kunna besvara några grundläggande frågor:

Hur kan vi bidra till att

– alla får god utbildning?
– alla har samma rättsliga ställning?
– alla har tillgång till god hälsovård?
– alla omfattas av fungerande socialförsäkringar?
– yttrande- och föreningsfriheten respekteras?
– lagfarter finns och respekteras?
– jordbrukare skyddas mot baggböleri och exproprieringar?
– småföretagare skyddas mot korruption och trakasserier?
– människor, natur och andra resurser inte utsätts för rovdrift?
– stärka lokala kooperativ och sekulära föreningar?
– lokala företag inte drabbas av handelshinder?

Är dessa frågor tillräckliga? Finns det något nödvändigt som saknas?

/Leiph

Lantmätare utan gränser, bra för världens fattiga

Att ägandet av de egna bostaden är bra, det har vi vetat länge. Men det gäller inte bara för oss relativt rika i Sverige, det gäller i lika hög grad i de fattiga slumområdena världen över.

I en artikel från mars 2003 så tog jag upp Herman de Sotos arbete, som redovisades i boken The Mystery of Capital.

Grundtanken är att utvecklingsländerna måste ta det steg som västvärlden tog redan för hundratals år sedan, när vi lämnade feodalismen bakom oss och den privata äganderätten spreds till en successivt allt större del av befolkningen.

Tanken är också att processen inte ska behöva ta flera hundra år, utan att det finns genvägar. Exempelvis kan man se till att legalisera de tillgångar som fattiga människor på många håll har i form av bostäder på den svarta marknaden; bostäder som de äger i praktiken, men inte i juridisk mening. De tillgångarna kan sedan fungera som säkerhet för lån, vilket kan vara grundplåten för att få fotfäste i de legala delarna av ekonomin.

Nu kommer det hållas en internationell lantmäterikonferens i Stockholm, som fortsätter det resonemanget. Dessutom tar man sikte på hur det praktiska arbetet skulle kunna genomföras.

Ur inbjudan:

De fattigas boendemiljöer, användning av och ägande till mark och fastigheter, miljö- och klimatförändringar är några av de frågor som tas upp vid en stor internationell konferens i Stockholm den 14-19 juni. Cirka 700 deltagare från ett 80-tal länder väntas till konferensen.

Det är Internationella lantmätarfederationen (FIG) som ordnar en Working Week i Stockholm. Det är den största konferensen inom lantmäteriområdet på 30 år och det är Sveriges lantmätarförening som är arrangör. Konferensen sker i samverkan med UN-Habitat som är FN:s organ för boendefrågor, med huvudkontor i Nairobi i Kenya.

SvD skriver bra om konferensen, tyvärr online endast bakom en betaltjänst:

Utgångspunkten är uppfattningen att välordnade fastighetsregister, säkrade markrättigheter och möjligheter att få bolån betyder oerhört mycket för att förbättra de ekonomiska villkoren i städernas slumområden. Centralt är också att sluminvånarna kan få del i den långsiktiga värdestegringen på fastigheter och mark, i stället för att leva i en osäker och informell ekonomi där de besuttna tar hem vinsterna och de egendomslösa får betala dyrt för uselt och otryggt boende.

Kanske får vi se en ny samaritorganisation bildas: ”Lantmätare utan gränser”?

Jordaniens drottning – web 2.0

Via Global Voices (på sidan 2 – förstås) hittar jag en artikel om att Jordaniens drottning Rania börjat vlogga. Via en filmsnutt på YouTube så uppmanar hon till debatt och dialog mellan arabvärlden och väst.

Hennes metod är att bemöta de stereotyper om araber som florerar:

From now until August the 12th, which is International Youth Day, I hope to be receiving from YouTubers some of the questions that they have and some of the common stereotypes that they hear about the Arab world and I will try to break them down one by one and address them. I will also be encouraging YouTubers to help me out and address some of these stereotypes so I will be relying on your skills and creativity so that we can all get this right

…Do all Arabs hate Americans? Can Arab women work?…

Alldeles utmärkt. När hon vederlägger att ”araber hatar väst” så är det inte bara ett starkt stöd för oss som tror på internationellt utbyte, frihandel, debatt och dialog. Det är också en kraftig moteld mot de mörkermän som gärna vill skapa motsättningar mellan olika kulturer – må de sedan sitta skäggprydda i grottor i Afghanistan, eller paradera slätrakade under vitsippor i Landskrona, eller uppträda någon annan stans.
__________________

Intressant!!!

Andra bloggar om: ,

Vietnam

Det har blivit lite glest med författandet under hösten.

Dels därför att hälsan tiger still, mycket av det som sker i politiken just nu är helt rätt. (Mer om det i en senare postning.)

Dels också för att det civila tar mycket tid och kraft – att starta och bygga ett helt nytt företag kräver en del energi.

Yrkeslivet förde mig nyss till Vietnam. För de som inte insåg vad som hände (och händer) i Kina, så har jag ett tips. Åk till Vietnam och upplev det en gång till. En förtryckande kommunistregim, som trots allt inser att kapitalismen är den bästa vägen till välfärd för folket. I Saigon så cyklar (nästan) ingen längre. Alla åker moped, eller har köpt en liten bil. Det är ett (1) tecken på att folket blivit rikare.

Ett annat tecken på fungerande kapitalism, är att strejker tillåts. När arbetarna inte längre vill sälja sin ”tjänst” till det dikterade priset, så griper till slut facket till strejkapnet. Helt rätt – fackföreningsfriheten är viktig för att kapitalismen ska fungera som ett välståndsbringande instrument. I den engelskspråkiga Vietenam News så rapporterades det om 160 lönerelaterade strejker under 2006.

Det går inte att avgöra ett lands status på djupet, efter ett tvåveckorsbesök. Men det som syns på ytan, verkar vara lovande. Med ökat välstånd brukar också krav på demokrati komma, det gäller säkert också i Vietnam.

En ödets ironi måste det också vara, att USD – den amerikanska dollarn – är gångbar valuta i alla Hanois marknadsstånd och butiker.